Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 2 SÖDERMANNALAGENS LJUDLÄRA. 43
Om tyska ändelser i svenskan s. -28. Om de låneord, i
hvilka œ växlar med e, se i det föreg. § 2. 7).
7) œ i enskilda fall.
a) clœpe 62. 19, 105. 3 etc. 8 gånger, sammans, -clœpe
6 gånger. I enlighet med Erdmanns utredning i AnF
VII s. 82 är œ på nordiskt botten uppkommet genom
i-omljud af ä, som < ai i senare starkt bitonig
sammansättningsled, jfr Noreen, Geschichte § 38, b) /9).
b) frœls 63. 16, 116. 4, etc. 13 gånger, ofrœls 63. 15,
116* 5 etc. 6 gånger, frœlsape 127.9, frœlse 127.13, frœlsœ
127. 16. Kock, AnF VI, 43 har uppstält en Iag, så
lydande: »efter en konsonant + r sammantränges en
diftong bestående af i + en guttural vokal (a, o, u)
till den palatala vokal (œ, 0, y), hvilken motsvarar
den äldre gutturala vokalen». Adj. frœls kan dock
ha erhållit sin vokal från värbet frœlsœ och subst, frœlse.
Det kan vara mycket möjligt, att ljudenliga utvecklingen
af adj. finnes i friœls, Birg. Uppenb., se Södervalls Ordbok.
Bråte, Äldre Vestmannalagens ljudlära s. 30—31 förklarar
frœls < ®frêals < Øfrl(h)als. Jfr Noreen, Geschichte, § 47, c).
c) frœncimis spiœlÖ 7. 13 etc. 4 gånger, former i pl.
af ordet ’frände’ 24 gånger, sammans, frœndœ pocka 63.
13—14, frœnde flok 56. 14. Isl. frœnde tyder på, att man
här har att göra med z-omljud af ä.
d) grœwa inf. 36. 4 m. fi. former, 9 gånger; œ kan
förklaras som analogiskt inkommet från omljudt presens,
jfr Kock, Fornsvensk ljudlära, 120 noten, Bråte, Äldre
Vestmannalagens ljudlära s. 30, eller kan grœwa hafva
gammalt e och vara att likställa med slav. grebq, jfr Noreen,
Geschichte § 218, 1); ogrœwip 98.16—17, ogrœwit 98. 18 ha
likaledes gammalt e eller e, uppkommet genom i-omljud,
jfr Noreen, AnF I s. 150 ff. Jfr grauit 99. 1. Märk
vidare torœker, 96. 2 ete, wrœkin 83. 5—6 mot inf. wraka
135. 6. Se § 1, 7), a). iuœæœ 23.4 etc. kan vara = got.
wahsjan, jfr Noreen, Svenska landsmålen I 693, Kock,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
