Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 KOBEKT LARSSON. ATS 12: 2
Kap. II.
Vokalerna i icke hufvudtoniga stafvelser.
§ 10. Växlingen a : œ (e)\
Kock har i Fornsvensk ljudlära s. 116 uppstält en
regel för denna växling och visat, att i lagens första balkar
användes »l) a efter de gutturala vokalerna a, o, u.
»2) a och cb (e) ömsom efter i och slutet e-ljud (såsom
sådant räknas äfven de ljud, som återgifvas med tecknen
ey och cb, då de i samma eller likartade ord växla med e).
»3) cb (e) efter y, ca, o.»
Kock grundar denna regel på den undersökning, han
gjort af lagen från och med Prologus till och med Ærfpæ
balken 4. Att denna regel håller streck för lagen i sin
helhet, framgår af följande undersökning.
1) Efter a i rotstafvelsen.
Här råkas så godt som uteslutande ändelsevokalen a,
t. ex. aflat 69.20, acra 100.5, bahia 108. 8, famna 119.7,
gambla 117. 8, halwan 162.19, hanzsca 120. 9, lassar 79. 17,
mala 118.6, såpan 96.18, wasalighre 110. n,paghar 78. 3.
— De enda undantagen jag funnit äro knappast andra än
de af Kock a. st. s. 117 anförda: ann cer 69. 10, 99. 6, 110. il
ete, anncet 77, 2, 78. 4, 98. 3 ete, annet 10. 3, anncers 80.15,
100. 4 etc. Detta ord visar alltid cb (e) i de former »där
nn står mellan vokalerna» (se Kock s. 117). Blott en
enda gång visar sig här a, nämligen i annars 123.22, en
form, som med skäl kan betraktas såsom felskrifning, då
den står så isolerad. Deremot möter alltid a i andra
81, 14, 90. 10, 102. 6 etc. samt i det 3-stafviga annare 63. 6,
88. 6. Likaledes uppträder cb i anncet hwart — eller 138. i,
1 Detta med æ rätt ofta växlande e kan ej betraktas annorlunda
än som en beteckningsvariant till œ. Det förekommer talrikast i lagens
förra del och visar sig i allmänhet i sluten stafvelse, i synnerhet före s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
