Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
KOBERT LARSSON. ATS 12: 2
träda futom gielle 108. 17, äter giœllœs 129. 13, 1 gulna
178. 12). De få undantagsskrifningarna med II i lagens
senare del kunna förklaras såsom inkomna från den
dialekt, lagens förra del representerar. Det är således i denna
förra del man skulle finna spår af assimilation Id > IL
Nästan alla fallen med -//- hafva -II- i intervokalisk
ställning, hvaremot endast få fall visa -// i slutljud eller
framför konsonant. Dessa senare fall äro wipergiell 70.15,
ogullne 78.4, wäll 119.17, ivalltaæ 81. 20. Man kan häraf
frestas till antagandet, att Id > II i intervokalisk
ställning, då fallen med // i annan ställning finge betraktas
som analogier. Mot ellin, elie har man elö 84.20, mot
värbet giœllœ (såsom ofvan nämdes, alltid med II på de
89 första sidorna, utom Giœlder 82. s), subst, giœllum,
giœllit står subst, giœld, giœlb alltid med Id (utom i
ofvannämda lüipergiell 70. 15), mot adj. gillœ, giœllœn står ogilö
59. 1, mot inf. walla 6 gånger står subst, ivald, walo
omkring 40 gånger. De till jämförelse anförda fallen med
Id, lö äro alla från lagens förra del. Skulle man i dessa
växlande former med Id : // se gamla sidoformer från
uråldrig tid, förefaller det egendomligt, att //-formerna
nästan endast visa sig i intervokalisk ställning.
Sannolikt är, att på grund af inflytande från den dialekt,
som-lagens senare del representerar, månget // i lagens förra
del blifvit ersatt af Id, men att antaga, att detta insättande
af Id för // företrädesvis skulle ha gält // i
icke-inter-vokalisk ställning, dertill fins ingen rimlig anledning. Att
värben giœllœ, walla så konstant visa //-former gentemot
subst, giœld, wald kan dock bero på, att hos värben
^-formerna, hos substantiven /ö-formerna generaliserats,
i hvilket fall giœllit, giœllum, wäll, walltakit kunna hafva
// analogice inkommet från värben. Man kan derför vara
oviss om, huru // bör uppfattas, men jag finner det
antagandet icke osannolikt, att man i lagens förra del har spår
af en assimilation ld> II i intervokalisk ställning. Har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
