Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 ROBERT LARSSON. ATS 12: 2
Kock, AnF VI s. 30 ff. anser dissimilationen försiggå i
»relativt oakcentuerad stavelse».
Likaledes genom dissimilation förklaras det
begynnande n i nyclœ 167. 20, nyclum 170.13, jfr Kock, AnF
VI s. 35. Äfven förekommer 1: kirkiu lyklum 16.7.
5) Om n i wœghnœ 173. 13 se Noreen, Geschichte
§ 173.6) och § 174.7).
6) I drœpin n. s. n. kunde man se en £-lös
neutralform af participict, jfr Noreen, Geschichte § 185. i. Dock
kanske man har att göra med en vpluralisform.
S. 94. not 57 jämte rad 18: com o scorin. Här har
man väl i o scorin ett dylikt £-löst neutrum. Schlyter
har i texten åker o scorin med åker upptaget från cod. B.
Märk äfven stolin n. s. n. 91.14.
7) Felskrifning möter sannolikt i fastan 72. not i)~för
fasta, annœn 122. not 68) för annœt, liggin 157. not 96)
för ligger, syn 177. not 3) för syu(?) (detta räkneord
förekommer för öfrigt 6 gånger i lagen under formen sin).
Vidare väl felskrifning i Køpninga 182. not 84) för
Køp-pinga, jfr Schlyter, Glossarium. Slutligen är n tillkommet
genom dittografi i lenznawitne 181. not 67) samt i minnnœ
120. not 22). — Här kan äfven anföras tvinga man 165.
not 5i), som är felskrifning för wingana man. Jfr
ivin-gana- 125.6, 166.2—3 etc. 4 gånger.
8) Enskilda fall:
a) hamna 52. 11, 53. 1, 174. 2, hamnu 52. 10, »ett visst
distrikt, hvars innebyggare stodo i gemensam ansvarighet
för krigstjenst till sjös, och de dit hörande utskylder».
Jfr Schlyter, Glossarium. Rydqvist IV, 310—11 anser ej
omöjligt, att det kan vara -samma ord som fornn. hamla,
blott med olika afledningskonsonant. Sms. hamnamœn
52. 4.
b) oquœpins orpe 58.19, oquœpins orp 137.8, 160.
3, 5. Jfr Richert hos Noreen, Svenska landsmålen s.
697, der antas ombildning efter analogi af sådana ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
