Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 OTTO SYLWAN. ATS 14: 1
Hildebrand tyckt sig kunna skönja, och Daae1 har
därutaf fått anledning att framhålla, hurusom den innerliga
förbindelsen mellan de båda helgonen föranledt, att Olofs
bedrifter öfverflyttades på Erik. Härvid skulle jag å ena
sidan vilja betona, att man numera knappast torde kunna
skönja detta sistnämda namn i Floda, men å andra sidan
är en slik förväxling högst sannolik, då äfven en Eriks
härfärd till sjös plägade afbildas. En sådan fanns bland
bilderna ur hans historia i Gamla Upsala kyrka; och i
Ösmo ses två liknande bilder bredvid hvarandra, hvilka af
H.Hildebrand2 tydts såsom Eriks och möjligen Birger Jarls
eller Torgil Knutssons korståg till Finland. Nu finnes
emellertid i Statens Historiska Museum ett altarskåp från
Lenna kyrka, där de båda helgonen stå bredvid
hvarandra, och där på hvardera dörrens insida en skeppsfärd
är afbildad. Är det då ej sannolikast, att vi äfven i Ösmo
hafva båda helgonkonungarne? Mot detta kan visserligen
anföras att blott den ene höfdingen bär krona (fig. 28).
Från åtskilliga andra områden utom det rent religiösa
togo målarne sina ämnen. Djur symboliken i dess fastare
form hör egentligen den romanska tiden till, senare blef
den tämligen godtycklig;3 ur den krets som Physiologus
omfattar, förekomma i vår grupp egentligen endast de
båda bekanta symbolerna pelikanen och fenix, samt sirenen,
som betecknade frestelser, onda lustar. Ofta afbildad
är en lejoninna med två ungar, som enligt Otte (a. a.
I: 487) skall beteckna jungfru Maria; anledning härtill
skall hafva tagits ur profeten Hesekiels 19 kap. vers 2.
Men talrika äro de fritt bildade, mera dekorativa
fantastiska skepnader, som drifva sitt spel ibland de heliga
gestalterna, egentligen inom Kumla-gruppen; hvad målaren
i hvarje fall härvid tänkt sig eller om han i hvarje fall
1 a. a. s. 129.
2 Månadsbladet 1872.
3 Lauchert, Geschichte des Physiologus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
