Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
delarne af tegelmaterialet, började i trakter, der tillgången
på lämplig naturlig sten var ringa, helt och hållet eller
till större delen uppföra kyrkor af det »nya» materialet.
Så var förhållandet i Nord-Tyskland, så ock i
Neder-landen. Inom det senare området har man, oss veterligen,
tidigast påträffat tegel i Utrechts gamla murar, påbörjade
år 917 a; men det synes som om konsten att bränna tegel
i det stenfattiga låglandet vid Scheldes och Rhens
mynningar länge — väl ända sedan Romarnes dagar — varit
känd och med förkärlek använd. Till mera monumentala
byggnader begagnade man dock äfven här naturlig sten,
nemligen den vackra rhenska tuffen, som så lätt kunde
erhållas. Från och med 1100-talet började man likväl att
använda teglet också i större kyrkor. — Var det väl då en
tillfällighet, att, när, under 1100-talets första årtionden och
framför allt från dess midt, teglet hastigt började vinna
allt större terräng i Nord-Tyskland, detta skedde samtidigt
med en nederländsk kolonisation just i de trakter, der
mera allmänt i Nord-Europa började byggas af tegel. I nämnda
område infördes kyrkobyggnadskonsten i allmänhet (med kristendomens
stadgade herravälde) händelsevis ungefär samtidigt med att teglet i
Nord-Tyskland började allmänt användas. I Ost-Preussen t. ex., der
kristendomen icke förr än på 1200-talet fick fast fot, voro också de
första kyrkorna, liksom den Tyska Ordens borgar, af tegel.
Annorlunda är förhållandet i land, der kristendomen vida tidigare infördes,
såsom i Nederland, delvis äfven i Danmark och Sverige.
1 Eyck to t Zuylichem, Kort overzigt van den bouwtrant der
middelewsehe herhen in Nederland, ur, ofvan nämnda Berigte 1849,
s. 6. — Den äldre nederländska, särskildt den holländska, arkitekturen
har föga blifvit föremål för undersökningar af inhemske lärde, hvilket
Redtenbacher, Lübke o. a. beklaga. Det har derför ingen betydelse,
hvad J. Kornerup, Ån O 1881, framdrager såsom bevis emot det
nederländska inflytandet på den nordeuropeiska tegelarkitekturen, att nemligen,
då denna fråga af Worsaae och von Quast bragtes på tal å
arkeologiska kongressen i Antwerpen 1869, »de närvarande holländske lärde»
icke kände teglet vara användt tidigare i nederländska kyrkor än i
tyska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
