Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 5: 1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 15
tegelarkitekturen nu uppblomstrade? Nederländare från
trakterna omkring Utrecht och Zuidersee inkallades vid
år 1106 och senare till Bremer-landet. Under »Vendernas
apostel» Vizelinus och under grefve Adolf af Holstein
inkommo till Lübecks område och trakten norr derom, jämte
Holsteinare, Westfalare och Sachsare, äfven Nederländare
från Holland, Friesland, Utrecht samt från Flandern mellan
åren 1126-— 1156, då flere tegelkyrkor der uppbyggdes. Till
Altmark åvägabragtes en sedermera förnyad invandring af
nederländske kolonister omkring åren 1146—1149 genom
Albrecht Björnen och den nitiske biskop Anselm af
Havelberg, som några år vistades i Nederland. På båda stränderna
af Elbe uppstod nu en storartad byggnadsverksamhet med
Jerichow och Sandrow till hufvudorter å högra sidan,
Seehausen och Werben å den venstra1. Att de på en hög
kulturståndpunkt stående Nederländarne användes vid dessa
tegelbyggnader, var naturligt. Deras konst att bränna
tegel var berömd; man har bl. a. en uppgift om, att när
biskop Absalon af Roskilde, sedan år 1177 erkebiskop af
Lund, skulle bygga Sorö (tegel-)kyrka, arbetare inkallades
från »de nederländske nybyggare, sorn bosatt sig i det
nordliga Tyskland»2. Äfven om man derför icke kan påstå att
Nederländarne införde tegelmaterialet till Tyskland, synes
det dock vara högst sannolikt, att den nederländska
kolonisationen i hög grad befordrade och påskyndade
tegelstensarkitekturens utbredning8. Kanske hafva också desse
1 Adler ss. 34 och 37. Jfr ock Haupts anf. arb. s. 117 och
flerstädes.
2 Th. Hansen, Sore (1883) s. 37.
3 Haupt anför (s. 79 f.) särskildt en invändning »gegen
hol-ländische Herkunft des Ziegelbaues»: i Schleswig finnes en landsträcka,
som stod i innerlig förbindelse med Holland (Nederland) och som
derifrån på 1100-talet hemtade kyrkobyggnadsämne, nemligen —icke
tegel, utan — röd sandsten och mörk kalksten. I trakterna kring
Ribe och Hadersleben infördes dock snart teglet, under det att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
