Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
tionen fortskred sålunda de närmaste åren, ehuru icke så
hastigt. Innan den var färdig måste en ny, men mindre
reparation ega rum. I en å Uppsala universitetsbibliotek
förvarad handskrift, som till största delen innehåller konung
Christoffers Landslag1, men i slutet (ss. 234—250) ett
»memorial oc witnisbyrd hwad som skedt är här i Swerige
i long tid aff konungen», heter det (s. 250): »Anno 1590
then 25. No vembris Blåstes på Upsala Domkyrkia thett
södra tornet aff upp på westra gafwelen, ther uprest war
och icke fullbordat med teckningh och slog ett hwalf
uppå södra sidan alt i grund ind och brechte i tu så all
små tornen sönan till sönder, så att taget uppå kyrkian
sönder gick».
Att tornspirorna och takryttaren åren 1613—19 efter
ritning af Gerhard de Besche helt och hållet ombyggdes —
såsom figg. 37—39 visa — är bekant, liksom att man då
började hvitmena det inre (lyckligtvis aldrig det yttre).
— Denna hvit putsning af väggar och pelare gjordes
fullständig efter branden 1702, ))så at hela kyrkjan är nu
mer mykket än förr ljufligare worden)), såsom Frediani
efter sin tids smak utbrister. Kyrkans golf hade genom
branden förderfvats och ny stenläggning lades omkring
år 1729, då sannolikt många värdefulla grafstenar
bort-togos. Då Frediani (s. 3) säger, ))att fönstren kring om
öfverdelningen äro nu mer än förr öppnade blefne; til
nederdelningen likaledes, förutom några omkring östra
delen, ifrån korskyrkjan dem man til Ålderdomens
wörd-nad welat kwarlåta, ag förbättra)), menar han väl, att det
mycket skadade rosverket borttogs, så att öppningarne
blefvo ljusare.
I friskt minne är också den barocka utrustningen
af torn och sträfbågar, som kyrkan derefter under
Hårlemans inflytande mot midten af 1700-talet erhöll. Gaflarne
1 Se Schlyters upplaga deraf, s. LXVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
