- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Femtonde delen /
115

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 15: 1 TEGELAEKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYKKA. 115

hafva från att vara spetsgaflar gjorts rätliniga — så
tyckes, af Rudbecks, Eenbergs och Dahlbergs teckningar (jfr
figg. 37—38) att döma, redan förut skett med vestgafveln
— och takgesimser m. fl. ornament förlorat sin
medeltids-karakter.

På detta sätt i det yttre och inre misshandlad, dock
ännu bärande tydliga spår af sin ursprungliga stil och
sin forna ornamentprakt, har den gamla Uppsala-domen
stått ända till senaste tid. Nu har den fått en ny, helt
ny skrud.

Det har gält — yttrades ofvan — och gäller
flerstädes ännu som en trosartikel, att Uppsala domkyrka är
uppförd i rent fransk gotik. Man har härvid mindre fäst
sig vid resningen, hvars tegelstenskarakter man icke kan
förneka, — liksom om den vore underordnad i ett
byggnadsverk! — än vid grundplanen. Låtom oss nu i
sammanhang med frågan om det franska ursprunget närmare
betrakta denna grundplan, hänvisande till fig. 40. Vi
hafva nyss genomgått den allt efter byggnadsdelarnes
olika beskaffenhet och tillkomst. Huru förhåller sig
grundplanen till det franska katedralsystemet och till det i
tegelkyrkor förekommande? Betraktom först korpartiet! Vid
en hastig blick förefinnes en slående likhet med t. ex.
anordningen i domen i Amiens (fig. 7). Men snart
märker man åtskilliga förenklingar, som redan här skilja den
fattiga nordiska från den rika franska katedralen.
Högkoret slutar åt öster tresidigt; i Frankrike var ju
anordningen ined en krets af pelare eller åtminstone ett
fem-sidigt korslut bruklig. Vidare hafva blott de tre längst
åt öster belägna korkapellen en regelbundet tresidig
afslutning utåt; de båda vestliga en oregelbundet tvåsidig.
Och slutligen är förbindelsen mellan korets kapellkrans
och tvärskeppet icke fullständig: under det att i Frank-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:44:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/15/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free