Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
E. WRANGEL.
ATS 15: I
S. 38. »Tvåfönstrigheten» torde bl. a. äfven funnits
ursprungligen i Sko klosterkyrka; jfr H. Hildebrands ofvan citerade
uppsats s. 125.
S. 39 rad 4 uppifrån står: det läs: den
» » 1 nedifrån » öfver » deröfver
S. 44 » 9 » » fig. 33 » fig. 32
» » 5 » » fis;. 23 » fis*. 22
» » 4 » bortfaller: (jfr fig. 32)
» » 3 » står: fig. 22, läs: fig. 21
S. 49. Bland smärre oriktigheter i fig. 10, Uppsala
domkyrkas grundplan, verkar den särskildt störande, att icke blott
smala, utan också breda svarta streck äro dragna öfver koromgången
(å ömse sidor om altartrappan); här åsyftas nämligen inga
skiljeväggar, utan endast breda bågar. Öster om dessa streck är
koromgången något lägre (jfr s. 104). A fig. 40 är det anmärkta
förhållandet rättadt.
S. 54 rad 1 uppifrån står: fig. 11 läs: fig. 12
» » 2 » » » 12 » » 13
» » 15 » » » 16 » »18
» 16 » » » 27 » » 26
» » 5 nedifrån » åttakantig läs: åttkantig
S. 59 f. Såsom exempel på tegelkyrkor med eleganta
hugg-stensdetaljer kunna ytterligare anföras domen i Prauenburg
(med portaler af kalksten, se Ostpreussens Bau- und
Kunstdenk-male h. IV s. 85 f.) och Curatialkirche i Ratibor (med
huggstens-rosverk; se Lutscb, Verzeichniss der Kunstdenkmale der Provinz
Schlesien, IV Reg. Bez. Oppeln s. 342).
S. 67. Enkla spetsgaflar förekomma öfver sidoskeppens
fönster i det vestra tegelområdet t. ex. i norra Nederlanden
(liksom i Bremens kyrkor o. s. v.).
S. 86 rad 2 nedifr. står: Peplin läs: Pelplin.
S. 92 not 2. Namnet Östra Aros på nuvarande Uppsala
bibehölls flera år efter erkesätets ditflyttning; ännu 1284
förekommer det, se DS nr 782. Beteckningen »Gamla Uppsala» för
forna erkebiskopssätet, i motsats mot »Arusia que nunc Uppsalia
dicitur», uppkom dock snart (jfr ock H. Schück i Samlaren 1884
s. 48 och 59). Med »ecclesia Upsalensis» menas väl alltid den till
erkebiskopssätet hörande kyrkan (eller den därmed förenade
domkapitelsinstitutionen), således före 1273 Gamla Uppsala kyrka,
därefter den »in monte Trinitatis» i Östra Aros anlagda nya domen.
Med fasthållande af detta skulle man kanske kunna förklara de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
