Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 15:1 TEGEL ARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 143
många år. Efter ännu ett årtionde torde hela koret och kanske
också tvärskeppet, åtminstone nödtorftligen, varit färdiga till
begagnande. Då har man icke längre behöft träkapellet, som väl
redan var borttaget 1298, då korstadgan utfärdades. När man grep sig
an med uppförandet af långhuset, kunde det ju icke heller stå qvar.
En intressant illustration till det nu beskrifna
tillvägagångssättet vid stora katedralers uppförande gifver domen i Beauvaisr
af hvilken endast kor och tvärskepp uppförts. Det senare är åt
vester afstängdt af en vägg, sora väl ursprungligen skulle vara
provisorisk. Helt nära vesterut ligger ännu qvar en katedralens
föregångare, en liten kyrka från den romanska stilens äldsta skeder
hvilken betecknande nog kallas »Basse-Oeuvre». Den skulle hafva
lemnat plats för katedralens långhus; men detta kom aldrig till
utförande — och den lilla kyrkan står qvar ännu.
Den lilla träkyrkan på Trefaldighetsberget i Uppsala har väl
deremot, sedan S. Eriks reliker kunde nedsättas i den stora kyrkan
— »ecclesia major» —, på 1290-talet nedtagits, såsom nyss
antyddes. En möjlighet är emellertid, att den icke alldeles förstördes,
utan flyttades till martyrplatsen nedanför berget, der S. Eriks
källa rann, och som kanske förut blott var utmärkt med ett kors
eller en sten1. Först i början af 1300-talet omtalas ett S. Eriks
kapell »ab ceclesia majori separata» eller »inferior». Det var detta,
som efter ett eller annat årtionde blef ersatt af en tegelbyggnad.
S. 95 rad 3 uppifrån står: II Jäs: II: 1
» »18 » » noten s. 90 läs: not 2 s. 92.
S. 112 f. Mot min åsigt att domkyrkans vestparti till större
delen uppfördes redan under 1300-talet skulle kunna invändas (jfr
Upplands Fornminnesförenings Tidskrift h. 17 s. 157 ff.), att,
när raset 1402 inträffade, långhuspelarnes utsmyckning t. ex. a
baserna icke var fullt färdig. Detta hindrar dock ingalunda, att
själfva byggnaden då kunde varit färdig inom murar och tak; i flera
kyrkor finner man dylika detaljer, som aldrig fullbordats, utan
lemnats efter en första tillhuggning. Vidare bevisa uppgifterna om
Tyrgillus och Petrus Nicolai intet emot min åsigt, enär deras
åtgöranden kunde hafva och hafva sannolikt gällt afslutningsarbeten
och reparationer. Att tornens öfre våningar, sådana de slutligen
sågo ut, först tillkommit efter 1431, kan vara möjligt. Möjligt är
1 Svagheten af det framdragna beviset ur de af Peringskiöld
meddelade steninskrifterna har påpekats i en anmälan af Upplands
fornminnesförenings Tidskrift i Stockholms Dagblad för 30 januari 1896-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
