- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Femtonde delen /
144

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144 E. WKANGEL. ATS 15: 1

också, att det år 1441 fans blott en spira, nämligen takryttarens
= »Turris seu medium ecclesie»; men icke bevisar endast detta
uttryck, att vesttornen då ännu icke voro anlagda. Med »turres» eller
»spetzetorn» och dylika uttryck menas annars i de gamla
handlingarna ofta sträfpelarnes spiror eller fialer.

Man har slutligen framdragit en kyrkobild å S. Eriks,
sannolikt på 1470-talet målade »tafla» såsom bevis för att domkyrkans
nuvarande vestparti först uppfördes efter denna tid. Man glömmer
emellertid då, att dylika accessoirer i medeltidens framställningar
blott voro till för att antyda lokaliteten: den åsyftade bilden kan
lika litet göra anspråk på att vara en exakt afbildning af kyrkan
som en annan, likaledes å taflan förekommande bild, framställande
kyrkans korparti från norr1. För öfrigt kan den först åsyftade
bilden mycket väl antagas vilja framställa två torn å kyrkans
vest-fasad — t. o. m. fönstren deri antydas —, fastän de blifvit smala
och icke förenas genom något midtparti.

Hade ett så storartadt byggnadsföretag, som hela vestpartiet i
Uppsala-domen, blifvit satt i gång så sent som efter 1470, borde
härom ovilkorligen finnas några antydningar i de mot medeltidens
slut rikt flytande källorna. Men sådana har man icke gittat
uppvisa. Dessutom hade väl då äfven vestpartiets nedre delar med
fönster och ornament bort visa ett från den öfriga kyrkan ännu
mera afvikande utseende än fallet är. Att kyrkans vestra del i
stil och ornament icke väsentligen afvek från den östra, har visats
ofvan s. 112 och 131. Detta är hufvudsaken för konstarkeologen.
Men för sannolikheten af vestpartiets tillkomst under 1300-talet
har ofvan anförts äfven historiska bevis.

S. 122 OCh 124 f. Hvad Nederlandens förbindelse med Sverige
under medeltiden beträffar, så är det ju allmänt kändt och erkändt,
att fartyg både från de norra och de södra nederländska
provinserna sedan gammalt besökt Skandinavien. Dessförinnan hade Nord-

1 Det torde icke heller vara rådligt att, såsom ofta händer, af en
bild å ett sigill draga slutsatser om ett visst byggnadsverks faktiska
utseende i detalj. — Hvad C. M. Kjellbergs åsikt om vestpartiets
tillkomst efter 1470 beträffar, så har han icke gjort något försök att
förena den samma med den äfven af honom upprepade sanningen, att
vestportalen bär inskriften 1431. Icke är det heller gerna möjligt,
att sjelfva portalen vore äldre än murverket, då den förut skulle
befunnit sig på ett annat ställe (den inre vestra muren, kyrkans forna
fasad).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:44:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/15/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free