Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 15: 1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 145
borna under vikingatågen kommit i beröring med Nederländarne;
äfven i dessas litania hette det: »a furore Normanorum libera nos,
Domine». Af de nederländska städerna voro de i Flandern belägna
under den äldre medeltiden de mest framstående. Brügge och
Gent hade vidsträckta förbindelser vid Östersjöns kuster. Att äfven
våra andlige knöto förbindelser i Nederlanden, hvaröfver vägen ofta
gick till Frankrike, var ju naturligt. Besynnerligt nog har man
dock dragit denna beröring i tvifvelsmål och påstått, att det icke
fins »den minsta antydning i källorna» om »en förbindelse mellan
de kyrkliga elementen i Sverige och Nederländerna». Jag skall
här inskränka mig att påpeka två »källor», dokument, hvilka icke
blott innehålla en »antydning» om en sådan förbindelse, utan
fullgiltiga bevis derpå. Det ena, anfördt i DS nr 743 efter
Lagerbring, upplyser om legaten Bertrands redovisning för den
heligalands-hjelpen från Norden år 1282, och der säges, att biskopen i
Linköping skall skicka resterande medel till Flandern att
deponeras i klostret »de Dozan prope Brugis»1. I det andra, ett i
Marseille 1283 af Linköpingsbiskopen Henrik upprättadt testamente,
i original förvaradt i Riksarkivet (DS nr 761), talas upprepade
gånger om penningar, som skulle skickas för biskopens räkning till
Flandern eller, såsom det slutligen heter specificeradt, »in Dozam
in Flandria».
Ofta vid betraktandet af nederländska tegelkyrkor har min
tanke omedelbart förts tillbaka till Uppsala-domen och dess forna
utseende, och jag bar icke sällan funnit en stor likhet mellan de
förra och den senare, till och med sådan den såg ut strax före
senaste ombyggnad, då den dock vanställdes genom tillsatser och
förändringar i renaissance och barock. Förändringarna å flera
nederländska kyrkor hafva nämligen varit analog a ^ sa t. ex. å Grote
Kerk i Arnhem, hvars torn fått öfverbyggnader i renaissance. Många
kyrkor i Nederlanden hafva emellertid ännu flera huggstensdetaljer
än Uppsala-domen och stå, såsom ju äfven naturligt är, närmare
den franska gotiken än denna.
1 Doza = cistercienserklostret Douft nära Brügge?
Lund i November 1896.
Författaren.
Antiqvarisk tidskrift, 15: 1.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
