Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 RUTGER SERNANDER. ATS 16: 2
gränsen belägna område. W. Schürer von Waldheim1
uppräknar ej mindre än 1,239 nummer uppländska
stenredskap, kända år 1884, af dem flere funna på ovanligt låg
nivå t. e±. ett tiotal meter öfver hafvet eller ännu lägre. Låt
vara att en del af dessa redskap härstamma från
brons-eller järnåldern, en annan del förekomma sekundärt, eller
kanske några andra vid jakt och fiske förlorats i vikar
af det gamla Litorina-hafvet, på hvars torrlagda botten
de nu anträffas — mängden af fynd är för stor för att
förneka, att stenåldern fortfarit i Uppland, sedan landet
höjt sig högst betydligt ur detta haf.
Hurudan fördelningen mellan land och haf var, då
bronsåldern inträdde, känner man ej närmare. Men allt
tyder på, att i södra Sverige nivåförhållandena ej voro
väsentligt olika mot nu. Ekhoff2 anför från Bohuslän
bronsåldersgrafvar nära den nutida hafsytan, och i fråga
om Gotland anser professor G. Lindström3, att dess
nuvarande strandlinie varit ungefär densamma sedan den
yngre stenåldern
Mälardalens förbindelse med Östersjön tyckes redan
under järnåldern vara afskuren och den sekulära
höjningen sålunda sedan denna tid ej stor. Åtminstone tala
Björköfynden mycket starkt för att vid tiden mellan det
8:de och ll:e århundradet Mälaren redan varit ett
söt-vattensbäcken4.
De ofvan skildrade fynden hafva sålunda genom sin
relation till vissa nivåförändringsfenomen kunnat med
bestämda minimi- och maximivärden hänföras till olika
skeden af Litorina-tiden.
Vi hafva förut sett, att Litorina-tiden till ej ringa
grad upptages af den atlantiska perioden.
1 Upländska stenåldersfynd kända är 1884. (ATS VIII.)
2 Anf. st. 4, 5.
3 Om postglaciala sänkningar af Gotland. (GFF 1886.)
4 Hjalmar Stolpe, Naturhistoriska och archœologiska
undersökningar i Mälaren. KVA Öfversigt 1873.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
