Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 2 OM NÅGRA ARKEOLOGISKA TORFMOSSEFYND. 11
Om något af de nu refererade fynden är af boreal
ålder och sålunda att hänföra till Ancylus-tiden, framgår
ej till fullo af beskrifningarne öfver fyndomständigheterna.
Men mycket stora skäl föreligga för att antaga de skogar
som boreala, hvilka bilda bottnen till torfmossarne vid
Ystad, Järavallen och HusumT Ligga nu verkligen
stenåldersredskapen, som beskrifningarne säga, bland resterna
af dessa gamla skogar, som i ett par fall voro bildade
af ek, skulle sålunda i dessa trakter stenåldersmenniskan
funnits redan under Ancylus-tiden. och den boreala
perioden.
Den atlantiska perioden har jag? som nämndt, sökt
förlägga till förra och större delen af Litorina-tiden1. Jag
anser, att den atlantiska perioden upptager en stor del
af stenåldern, som dock i sydligaste Skandinavien inträdt
tidigare.
En stor del af södra Skandinaviens stenålder skulle
sålunda infalla under en tid med yppig sydlig flora, med
ek och andra löfträd i skogarne samt en storartad
torfbildning i försumpningarne.
I våra torfmossar spela de atlantiska lagren — t. ex.
i form af torf och gyttja, ofta med lemningar efter en
eller annan för traktens flora nu främmande sydlig form
— en mycket stor roll. Det är inom dessa lager, som vi,
om det ofvan framställda åskådningssättet är riktigt,
företrädesvis hafva att söka vittnesbörd efter
stenåldersmenniskans tillvara. Då dessa lager uppträda ej blott i de
nästan otaliga mossarna ofvan Lit örin a-gränsen, utan äfven
i dem, som ligga ej obetydligt under den samma, borde
under gynnsamma omständigheter sådana vittnesbörd
finnas i flere af våra mossar i allmänhet och ej blott i
det fåtal, hvars vidare tillväxt på grund af läget kunnat
hämmas af det transgredierande Litorina-haivet.
1 Jfr t. ex. R. Sernander, Die Einw ander ung der Fichte in
Skandinavien* Englers Botanische Jahrbücher 1892.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
