Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 AXEL KOCK. ATS 16: 3
äfven i andra tidsuttryck: i jula (af neutr. pl. jul), i
påska, i vintra, i pingsta, i vara (vär »vår» hade enligt
Schagerström i fsv. ej blott neutralt och maskulint, utan
äfven feminint genus). Senare fingo dylika genitiver på
analogisk väg -s liksom andra gen.: i julas ete; och
efter i julas etc. äfvensom måhända efter i söndas etc.
(af i søndaghs etc.) ombildades i somars till i somras.
Schagerström yttrar sig ej om orsaken till att i efterföljes
af en gen. i uttrycken i aftons, i in I a etc.
Detta onekligen påfallande faktum vill Noreen anf.
st. så förklara, att fsv. i aftonse skulle utgöra ett
kom-positum, urspr, i aftons + ê »tid» (got. aiws). Beckman
anf. st. ansluter sig häri till Noreen och menar, att detta
ê »tid» efter 1300-talet (från hvilken tid fsv. i aftonse
påvisats) apokoperats i vissa bygdemål (aftes, julas ete),
men qvarstår i riksspråket (afse).
Jag kan icke ansluta mig till denna Noreens och
Beckmans uppfattning, och särskildt derför, att något ê
med betydelsen »tid» icke blifvit påvisadt i fsv.
Enligt Söderwalls ordbok finnes intet säkert exempel
på ê »tid». Han upptar nemligen fyra exempel på ê
»det genom tiden stadgade, sed, sätt att gå till väga»;
dessutom ett exempel, der enligt hans mening ê kan
betyda såväl »tid» som »sed, sätt att gå till väga». Det
ifrågavarande stället lyder: »then skat the gawo aff gambio
ee» (Rk. I: 3472). Det synes mig vara visst, att ee äfven
på detta ställe bör öfversättas med »sed» eller »lag».
Subst, ê är nämligen, hvilket äfven Noreen anf. st. synes
mena, ett lågtyskt lån (mnt. e). Men mnt. ê betyder
enligt Lübbens (mindre) ordbok samt Schiller-Lübbens
lexikon blott »gesetz nam. das göttliche» och »eheliches
bündniss». Ej heller i mht. har ordet êwe, êe betydelsen
»tid», utan äfven här betyder det »seit langen zeiten
gel-tendes recht oder gesetz», »das eheliche bündniss» och
dessutom »endlos länge zeit, ewigkeit».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
