Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1613 BELYSNING AF NÅGRA SYENSKA OKD OCH UTTRYCK. 23
land) i vintras, i höstas, i våras hafva acc. 1 (Kock, Sv.
akcent 11, s. 406). Om vår-as är en ursprunglig
juxta-position, bör det hå haft acc. 1 liksom nysv. huset etc.
af hus et ete. Acc. 1 i i våras etc. kan dock äfven
annorlunda förklaras (se ib.). */ somaras blef naturligtvis
i somras, liksom fsv. i aftonse blef i *aftnse > afse.
De nysv. i påskas (som kan ha utgått från ett äldre
i påska med i styrande acc), i pingstas ha ändelsen -as
från i julas etc.
Jag tillägger ett par ord till belysning af sidoformer
till ofvan afhandlade uttryck.
De i Söderwalls ordbok anförda exemplen på i aftens
(j af thens, i aff tens ^ i jaffthens) äro från sena
medeltidsskrifter, i hvilka genom dansk påverkan ändelsevokalerna
a, o äfven annars ofta ersatts med e. Förhållandet är
detsamma med de urkunder, från hvilka Schagerström
anför exempel på i somfmjers, j våris, vidare med den
handling, från hvilken Söderwall antecknat i høøstes,
äfvensom med den skrift, der jag påträffat j wintress.
Schagerström har från Gustaf II Adolfs skrifter anfört i
förledne höstes, men äfven i denne konungs språkbruk
får ändelsevokalen e ofta ersätta a. Alla dessa exempel
kunna alltså representera normalspråkets i aftons, i
som-(rn)ars, i varas, i hostas, i vintras. Emellertid finnes
äfven den möjligheten, att ett eller flera af de anförda
uttrycken låtit a ljudlagsenligt öfvergå till e, emedan
levissimus låg på ultima (jfr den nyss anförda dialektiska
acc. 1 i i vintras ete), alltså oberoende af, huruvida
ändelsevokalerna a, o annars utbyttes mot e. Möjligen
skulle j wintress äfven kunna förhålla sig till i vinters,
som de dialektiska gen. klostres, solasœtris förhålla sig till
gen. klosters, solasœters; en vexling, hvars orsak
emellertid icke är fullt klar (jfr dels Kock, Fsv. ljudt. I, s. 127
noten, dels Schagerström i Arkiv IV, s. 340). Det säll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
