Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 VILHELM GÖDEL. ATS 16: 4
säkert blifvit öfverförda till Sverige under åren 1425—55.
Stämmer då detta med den tid, till hvilken man har att
förlägga de öfversättningar eller bearbetningar af dem,
som utfördes här hos oss under 1400-talet, och hvilka väl
med största sannolikhet kommit till under de studier och
granskningar, som man gifvetvis ägnade originalen genast
vid deras hitkomst?
Det gäller då först att få närmare reda på, när dessa
öfverflyttningar och bearbetningar gjordes.
Af Barlaam och Josaphat äro vi lyckliga nog att
äga själfva original-uppteckningen i den s. k. »Nådendals
klosterbok», f. d. Antikvitetsarkivets A: 49, och dess
ned-skrifning har man på åtskilliga grunder kunnat bestämma
till ären 1441—421. Till omkring samma tid har man
också förlagt Karl Magnus, och det finnes intet, som
hindrar att låta Historia sancti Olaj göra denna
sällskap, om man nämligen icke är bunden af den förutfattade
meningen, att dess original kom öfver till oss först 1449.
På samma sätt och med samma resonemang skulle
jag också vilja affärda Didrikskrönikan, men då man
nu fastslagit dess ålder till »omkring 1454», så lär jag
väl icke utan vidare få göra den ett årtionde, äldre. Jag
skall därför i största korthet här ta upp till ompröfning
den vid flerfaldiga tillfällen afhandlade frågan: När
öfversattes Didrikskrönikan?
Såsom bekant citeras den svenska öfversättningen af
sagan för första gången i den interpolerade Prosaiska
krönikan, interpolerad så till vida nämligen, som det just
är från Didrikskrönikan tilläggen äro tagna.
Från hvilket år är då den utvidgade Prosaiska
krönikan? Den äldsta handskrift, i hvilken den finnes
bevarad, är den s. k. »Fru Märetas bok» eller »Codex Ve-
1 Se Bonaventuras betraktelser, utg. af Klemming (S, F. S. S.);
Stockholm 1860, s. XXVI ff. samt Schück, Öfversättaren af Barlaam
och Josaphat i Samlaren 6, 160 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
