Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1500- och 1600-talen.
(Till Antikvitetskollegiets inrättande år 1667.)
I.
Den fornnorsk-isländska litteraturens renässans.
Norge. Öfversättningar af Konungasagorna: Kristian
Pedersen, Laurents Hansson, Mattis Störssön.
Lagöfversättningar. Handskriftsafskrifningår. Bekantskapen i Sverige
med de nämda öfversättningarna. — Island. Arngrimur
Jönsson. Brynjölfur Sveinsson. Björn Jönsson. Runölfur
Jönsson. Magnus Öláfsson. Guömundur Andrjesson.
Stefan Oláfsson. Utvandrande islänningar. Jonas Rugmans
ankomst till Sverige.
När Island på 1260-talet går under som själfständig
stat, är det också slut med dess rika ock kraftiga litterära
alstring. Under den tid, som följer, förmår man knappast
mer än afskrifva och hopsamla de redan frambragta
verken för att sedan gömma, men på samma gång alldeles
förglömma dem. 1300-talet är samlingens tid, och det
följande århundradets litterära intressen gå hufvudsakligen
upp i torftig rimurdiktning.
Och i Norge äro förhållandena desamma. Äfven här
är litteraturen ett tydligt utslag af sitt lands inre som
yttre tillstånd. Den hade blomstrat så rikligen under de
kraftiga konungarna af Sverres ätt, men den tynar bort,
då landet korporeras in i unionen, och det mister sina
konungar och sitt hof, i hvars hird landets alla
intelligenta krafter samlats eller åtminstone kommit i beröring
med hvarandra. De världsliga och andliga stormännen
kunde visserligen för en tid uppehålla det litterära lifvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
