- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjuttonde delen /
17

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 2 - Om delaktighet i dråp enligt de svenska landskapslagarna. Af Karl Gustaf Westman.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 17: 2 ENLIGT DE SVENSKA LANDSKAPSLAGARNA. 17

rättsförhållanden, som de återge — återge på samma sätt
som den skugga man ser kastad af ett osedt föremål.

Den ringa betydelse, som i rättsproceduren mot
dråpare tillmätes, att denne infinner sig på tinget och utför
handlingen att »uider }>y banor[>i gangæ» synes lättast
förklaras ur förutsättningen, att det vid dråp i regel funnits
medansvarige, mot hvilka målsäganden anses böra få
bibehålla en fullt fri åtalsrätt. Man bör äfven lägga märke
till den egendomliga grund för delaktighet som anges, då
det i VGLII heter, att käranden skall »æptir mælæ ok lysæ
ok næmpnæ ællæ f>a ær a vigh valle värö ok sak giuer,
allœr nœmpnœ pa ær han vil».

När man öfvertä-nker dessa stadganden, synes det
ligga nära till hands att tillgripa den förklaringen, att
de äro att anse som en tidigare rättslig form för
häfdand et af den släktens gemensamma ansvarsskyldighet,
som fått ett senare regleradt uttryck i ättebotssystemet.

Släkthämden, som hotade lika väl den brottsliges
skyldiga eller oskyldiga fränder som honom själf, är det
uråldriga utomrättsliga uttrycket för grundsatsen om
släktens ansvar. När det gällde att ersätta släkthämden med
rättsliga former, bör det ha varit väl förenligt med den
tidens rättsåskådning och rättssedvanor, att processen
riktades icke blott mot dråparen själf, utan också mot hans
släkt. Släkthämden hade godtyckligt valt sina offer. På
tinget skall arfvingen nämna alla dem, som voro på
dråpstället och anklagas, eller också namne han dem som han
vill. Han anger med andra ord, hvilka af den andra
släkten han vill ställa till ansvar. Á dennas vägnar
infinner sig nu dråparen på tinget och vidgår för dess
räkning dråpsanklagelsen. Detta innebär endast, att släkten
är villig att inlåta sig på en förhandling i rättsliga
former \

1 Af de ofvan S. 11 aftryckta bestämmelserna i Vestgötalagarna
framgår, att förutsättningen för deras tillämpande är, att käranden ge-

Antiqv. Tidskrift. 17: 2. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/17/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free