- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjuttonde delen /
48

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 2 - Om delaktighet i dråp enligt de svenska landskapslagarna. Af Karl Gustaf Westman.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48 K. G. WESTMAN, OM DELAKTIGHET I DEAP ATS 17: 2

som delar af hela böten. Dessa stadganden utesluta
således ett samtidigt tillämpande af fördelningssystemet i
MB 6. De båda systemen ha alltså stått sida vid sida,
och ättebot har. icke utkräfts i de fall, då
delaktighetsansvar gjorts gällande enligt MB 61.

Dalalagens stadganden äro tydligen ålderdomliga.
Genom ättebotens form, den primitiva fördelningen af
ansvaret på de medskyldige och frånvaran af hvarje
stadgande om offentliga böter göra de t. o. m. ett
ålderdomligare intryck än Vestgötalagens.

Fördelandet af samma bot i ena fallet på de i dråpet
deltagande, i det andra på dråparen och hans fränder
efter släktskapsgrad kunde också synas ha fört oss
närmare intill den punkt, där de båda systemen en gång
sammanlupit. Det är då märkligt att finna, att i
Dalalagen släktskap ej tycks vara grund för
delaktighetsansvaret i MB 6.

Att af Dalalagens stadganden sluta, att samma
rättsskede en gång funnits i Vestergötland, synes likväl icke
tillåtligt. Den punkt på hvilken rättsutvecklingen i det
folkrika och gamla kulturlandet Vestergötland skilde sig
från den rättsutveckling, som framkallades af de säregna
förhållandena i Svealands skogs- och nybyggarland, kan
ha legat långt bakom det rättsskede, som återgifves i
Dalalagens fåordiga uppteckning — om öfverhufvud ens
någonsin ett alldeles lika rättsskick rådt i Svealands och
Götalands landskap.

V est mannala g en är i mycket en produkt af det
utjämningsarbete, som allt från slutet af 1200-talet
riktades mot landskapens skillda rättssedvänjor och ur
hvilket den stora tanken på en gemensam landslag leder sitt
upphof.

Vestmannalagens stadganden om delaktighet vid en-

1 Jfr härmed framställningen om samma förhållande i VGL,
ofvan S. 27.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/17/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free