Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltså att finna, huru denna äldre saga uppstått. Nu veta
vi, att på 900-talet (eller möjligen i slutet af 800-talet)
en svensk höfding Olof eröfrat Sönderjylland;1 vi veta
vidare, att hans ättlingar åtminstone ett halft århundrade
regerat därstädes och att de trädt i nära beröring med
danskarna (så blef t. ex. Olofs son Gnupa gift med en
dansk kvinna); vi ha alltså här de bästa betingelser för
att en sågo bildning skulle kunna uppstå. Det fanns nu
i denna trakt sedan gammalt en saga om Frövin och lians
söner (eller son); detta veta vi genom uppgifterna i Widsiö
och i Anglo-Saxon Chronicle, ehuru vi ej kunna konstatera
sagans innehåll; i denna saga insattes, möjligen af en skald
vid det svensk-jylländska hofvet i Slesvig, svearnas kanske
störste sagohjälte, konung Adils i Uppsala; och sagan
utbildades så, att det blef Adils, som dödade Frö vin, i grund
besegrade hans här och eröfrade Slesvig; Saxos berättelse om.
hur Adils skulle först ha fullständigt nedgjort och
förskingrat den slesviska hären och sedan lugnt återvändt
hem till Sverige utan att underlägga sig landet förefaller
nämligen i hög grad oursprunglig. Anledningen till att
Frövinssagan utbildades på nu skildrade sätt var möjligen
den, att den svensk-jylländska konungasläkten, som synes
ha härstammat från den svenska ynglingaätten,- därigenom
velat ge sig ett sken af gammal arfsrätt till Slesvig; det
måste emellertid också ingå i sagan en berättelse om hur
c? “
Adils förlorade landet, och för att göra äfven denna i viss
mån ärofull för svearnas store sagokonung, uppfann man
det motivet, att Frövin ssöner na fegt och skamligt båda
tillsammans öfverföllo och dödade sveakonungen.1 Ett
1 W i miner, De danske runemindesmoerker I 71 f.; Sch tick i sv.
Hist. Tidskr. 1895, s. 62 f.
2 Schuck 1. c. 6G.
3 Ryktet om denna stora skam synes starkt lia fäst sig i
sago-berättarnas minne, se SIW I 45; Saxo pp. 113, 114, 117. — Kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
