- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Andra delen /
207

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornlemningar i Norrland: - 1. Öfversigt af Ångermanlands fasta fornlemningar. Af Karl Sidenbladh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och vid den tiden lär väl ingen sköldprydd drake hafva
plöjt Ångermanån. En annan mening vågar jag
framställa. Den största delen af figurerna äro djurbilder,
af hvilka en stor mängd skola otvifvelaktigt — såsom
ofvan nämndes — vara elgar. Ringarne skola föreställa
elggrafvar[1] och linierna med uppstående streck äro
elggrafsstockar; en figur visar ett af de nämnda djuren
stående på en bågformig linia med uppåtvända streck, som
sträcka sig till djurets kropp. En del linier och streck
torde vara afbildningar af stängsel för fiske[2].
Ristningarne blifva sålunda teckningar af djurfångst. Denna
förklaring är mycket prosaisk och tråkig i jemförelse
med en hel rörande roman, som fantasteri kunnat göra;
men skalder och andra, som ej äro besvärade ens af
sannolikheter, må framställa, att ett ociviliseradt folk
funnit mera åtrå till sköldars klang och kanske till
och med till den skönas blickar än till elgstekar
och laxar.

Det uppgifves att jemte figurerna skulle finnas
runinskrifter, men detta är alldeles misstag. Väl kan en
och annan genom inhuggning eller förvittring uppkommen
krumelur likna någon runbokstaf, men det betyder
ingenting, då man kan å hällarne på samma sätt
återfinna formen af någon bokstaf ur de flesta


[1] Dessa elggrafvar hafva allt intill senare tider gjorts så, att, sedan
en rund eller aflång grop blifvit upptagen, tvärs öfver henne i midten
infälldes en stock eller två stockar korsvis, i hvilka insattes skarpt
spetsade träspjut, som utstucko uppåt och till sidorna. Sedan flera sådana
gropar anordnats, blefvo de förenade med stängsel och grafvarna täcktes
med buskar och ris. Ännu i dag finnas å ömse sidor om forsen på
sandåsarne djupa gropar, som veterligen varit elggrafvar. Elgarne gingo
in genom öppningarne å stängsel gårdarne, nedföllo i groparna, spetsade
sig på spjuten och, då de ej nått marken med fötterna samt kunnat
arbeta sig upp, blefvo sittande qvar.
[2] Just i Nämdforsen har i alla kända tider varit ett utmärkt godt
laxfiske. Vid en sida af Brådön får man se det sätt begagnas att fånga
lax, att han drifves in i hopsatta stängselgårdar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:40:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/2/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free