Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
4 och 5. Skulpturer å portalerna i Bro och
Lärbro. A stora södra dörren i Bro ser man på ena
sidans kapitaler bebådelsen, barnsängen, de vise
mannen, uppståndelsen m. m. På kapitalerna vid Lär bros
tornport ser man bebådelsen, barnsängen,
englauppen-barelsen för herdarne, de tre vise männen och
barnamordet, samt å sidorna af porten S:t Petrus och
derunder S:t Olof med yxan och det ciborielika kärlet, S:t
Paulus och biskopen1). Figurerna äro särdeles fint
utförda.
Tyvärr kan man icke med full säkerhet bestämma
dessa skulpturers ålder. Man eger visserligen en
gammal förteckning öfver bygnadsåren för en mängd af
Gotlands kyrkor2), enligt hvilken Öja är bygd år 1232,
till tätt åtsittande ärmar. Maria och engeln sväfva icke i luften. Den
öfversta ornamentslisten är misstecknad o. s. v. En teckning af P. A.
Säve, troget återgifvande originalet, som jag granskade förliden sommar,
förvaras i Kongl. Akademiens archiv.
1) För att icke förlänga de föregående ändock tillräckligt långa
noterna om ciborier o. s. v. samt om S:t Olof och S:t Erik, tillägger
jag här ytterligare några anmärkningar. S:t Knut förekommer jämte S:t
Olof och S:t Erik på altarskåpet i Linde kyrka. S:t Knut har der i
ena handen det eiborielika reliquariet, men den andra handens attribut
är tyvärr förloradt (jfr Säves beskrifning i Kongl. Akademiens archiv).
Man kan dock icke antaga, att detta felande attribut varit en yxa. då
Knut, enligt legenden, föll för ett svärd. Konungen med yxan
förekommer äfven i Hörsne och Lye kyrkors glasmålningar. — Hvad
slutligen det af mig under namnet »ciborielikt reliquarium» omtalade kärlet
angår, har det alldeles samma form som det i medeltidshandlingar
förekommande kärlet »hanap» (i Diplomatarium Suecanum V, N:o 4111
t. ex. heter det »unum paruum hanap pro uino bibendo»), jfr
Viollet-le-Duc, Dictionnaire raisonné du mobilier francais, del. II, s. 120. Men
då man icke gerna kan antaga att det är ett dryckeskärl, som sättes i
helgonens händer, föredrager jag det begagnade uttrycket.
2) Tryckt i Scriptores rerum Danicarum, del. VIII efter en afskrift
af Langebek. Olyckligtvis vet man icke, hvarifrån Langebek fått alla
dessa notiser, och då man icke känner originalet, kan man icke veta, om
detta är skrifvet före det sista der förekommande årtalet, då man
naturligtvis alltid kan tänka sig möjligheten, att i en äldre handskrift senare
notiser blifvit inflickade. Den yngsta notisen gäller år 1370, då
orgelverket i Sundre kyrka bygdes (originalet till de minnesversar, som Langebek
anför, var fästadt vid orgelverket, af hvilket ännu finnas lemningar; perga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
