Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Burs 1240, Bro 1236 och Lärbro 1211, men enligt Brunii
bevisföring kunna dessa årtal icke gälla de nuvarande
kyrkorna, utan äldre, som fordom intagit deras plats.
Brytningstiden mellan romansk och götisk stil synes
hafva varat ganska länge på Gotland. Den här fig. 18
afbildade Stenkyrke kyrka invigdes den 17 Maj 1255 och
är uppförd i äldre öfvergångsstil. Till samma period
höra, att döma efter stilen, t. ex. Källunge och Dalhem
(1209), Hangvar (1218), Sjonhem (1220), Follingbo (1222),
Fleringe (1232), Vänge torn (1236), Elinghem (1240), Bäl
(1246), Björke (1260), Viklau (1262), Gann (1265),
Träkumla (1276), Guldrupe (1280), Angå, (nästan ren
rund-bågsstil! 1286), Lokrume (1287) och Vestergarn (1289).
Således hade man under perioden 1209—1289 blifvit
något bekant med spetsbågen, utan att denna blef
allmänt begagnad. Långvarigheten af denna
öfvergångstid visar bäst, huru man på Gotland icke berodde af
utlandet, när man skulle uppföra sina storartade
kyrk-bygnader, utan att man dervid använde egna
byggmästare. Namnet på en sådan har blifvit bevaradt, Lafrans
Botvidsson från Eskelem, hvilken, enligt uppgift, år 1239
bygde Helvis spetsbågskyrka1). Är årtalet riktigt, visar
detta, att jämte det man ännu med förkärlek bibehöll
den gamla rundbågsstilen, användes spetsbågen redan på
några ställen. Emellertid tyckes det, som om det borde
hafva dröjt temligen länge, innan den fullt utbildade
mentslappen förvaras nu i Kongl. Akademiens archiv). Det är nödigt att
taga detta i betraktande, ty annars skulle man kunna draga den slutsatsen,
att ingen af de ombygnader, som tydligen företagits efter de angifna
åren, blifvit utförd förr än efter 1370, hvilken slutsats nu är oberättigad.
Den nyssnämnda notisen om orgelverket lyder så:
Anno milleno, treceno septuageno
Hoc opus est Sundris, per vernerum fabricatum,
In brandborgh natum, subtiliter arte magistrum.
Hoc procurauit, hic tunc curatus euidus
Spiritus ad sydus, cuius celeste meauit.
l) Är det månne samme Lafrans, som liuggit fattigbössan utanför
Bunge kyrka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
