Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
kyrka egt, må nämnas en kalk med en inskrift, hvars
första hälft är mycket vanlig:
De vem vite
fert hoc vas pocula vite.
presbyter in mensa
Christi quid agas, bene pensa *).
Der fans äfven en klocka, gjuten år 1512, med namnet
Maria, samt en bild af S:t Leonard med inskrifterna O
Sande Leonarde ora pro me och anno domini 1523 ista
ymago completa est sub curato domino Olao Gallé et [o:
per} Magnum Suenonis pictor[em\ huius. Peringsköld.
Estuna. Målad under erkebiskop Jöns Bengtssons tid.
Hans vapen jämte ett annat (natt och dag på längden)
suto öfver sånghusdörren. Peringsköld.
† * När jag under en resa i östra Uppland hösten
1868 besökte Estuna kyrka, trängde jag mig mellan
orgelläktarns dubbla golf och sedan genom en spiraltrappa
ini muren upp på hvalfven, för att betrakta de gamla
målningar, som skulle finnas deruppe å gafvelväggen.
Jag fann der, att kyrkan i äldre tid haft ett trähvalf
med klöfverbladsformig genomskärning2). Ännu satt
kalkbeklädnaden å den gamla väggen fast och jag kunde
i den svaga belysningen urskilja trenne olika taflor. Den
norra sidofliken innehåller korsfästelsen. Vid sidan af
korset — man ser nu blott den öfversta delen — står
en menniska; öfver korset ser man solen (med
menskliga drag) och månen3). I den högre midtfliken
afbildas nedtagningen från korset4). I den södra sidoflikens
1) Detta kärl innehåller lifsens dryck af det sanna vinträdet. Prest,
besinna väl hvad du gör vid Christi bord.
2) D. v. s. alldeles samma slags hvalf, som år 1323 (kanske litet
tidigare) bygdes i Råda kyrka.
8) Sol och måne förekomma mycket ofta i afbildningar af
korsfästelsen under loppet af nionde—tolfte århundradet. Efter dettas slut äro
de ovanliga, synnerligen i en målning så ung som från 1298.
4) Enligt den äldre kyrkans traditioner skulle nedtagningen afbildas
på följande sätt: Josef af Arimathia, stående på en stege, nedsänker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
