Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
tafla kunde jag urskilja tvenne qvinnogestalter (kanske
qvinnorna vid grafven). Konturerna till dessa kolossala
bilder äro breda och mörka, hållningen stel, det hela
påminner om mosaik-bilder. I synnerhet i den svaga
belysningen af tvenne ljus föreföllo de verkligen spöklika.
Lyckligtvis kan man datera dessa bilder. De äro
säkerligen samtida med kyrkan, som invigdes år 12981).
Faringe. »A nyo målad» 1515 enligt inskriften Anno
domini mdæv depicta fnit hec ecclesia per Laurentiurn
civem üpsalensem, domino Andrea ejusdem curato.
Pering-sköld. Skall uttrycket »å nyo» antyda, att man kände
äldre målningar i kyrkan?
Film. Här har funnits gammal målning. Vid
sidorna af södra chorfönstret voro målade S:t Erik med
svärd och riksäple och S:t Olof med yxa och
riksäpple, vid den förres fötter en sköld med tre kronor,
vid den senares en sköld med en drake. Öfver fönstret
såg man Vasa- och Eka-vapnen samt inskrifterna her
Erik Johanson och Sizelia Mangsse dotter, konung Gustafs
föräldrar2). På högra sidan af choret skall, enligt
Dijk-mans Antiquitates ecclesiasticæ, hafva stått:
Christi kropp, som lian håller om midten. Jungfrun står nedanför och
mottager kroppen, hvars ansigte hon kysser. S:t Maria Magdalena fattar
och kysser högra handen, Johannes evangelisten, som står bakom Josef,
kysser den venstra. Nicodemus lutar sig ned och drager med en tång
spikarne ur fötterna; bredvid honom står en korg. Mrs Jameson och
Lady Eastlake, The History of our Lord II. s. 214 f. Liksom Duccio
under början af 1-300-talet (1308—1311), har Estuna-målaren afvikit från
denna tradition. Här ser man nämligen korset, Christi kropp, hvars nedre
del ännu sluter sig till korsstammen, under det öfverdelen är nedböjd och
mottages af en vid sidan stående menniska. En man tager bort
fot-spikarne; ännu en menniska kunde jag urskilja.
1) Vid en reparation år 1733 fann man i altaret en
pergamentslapp med följande inskrift: »Anno domini M° C C° nonagesimo VIII0
XIX kal. Januarij consecrata est hec ecclesia et hoc altare in honorem
sanctorum Laurencii, Olavi et Erici martyrum».
2) Tyvärr gifver detta icke någon tillräcklig upplysning om tiden då
kyrkan målades. Då det icke finnes uppgift om något erkebiskops-vapen
i kyrkan, antager jag, att målningarne äro utförda efter Jakob Ulfssons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
