Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
I. BONING.
ATS 21: 1
godsel, såsom tillflyktsort under vintern och som
förvaringsrum för jordens frukter, emedan de i sådana rum
mindre känna köldens stränghet; och då fienden kommer
över dem, kan han väl skövla det som ligger i öppen
dag, men han känner ej till det som är dolt i jorden?
eller, om han söker efter det, kan han ej få rätt på det.»
Man har ock på flera ställen dels i de av germaner
Fig. 14. Forntida underjordisk boning vid Lengyel i Ungern.
overflade», och vilket »tjente til opholdsted for kvinderne, og hvorl
disse gjerne vare sysselsatte med sit haandarbeide, især vævning,
hvilket Plinius (Hist. nat., XIV) ogsaa omtaler som sædvanligt hos
germanerne med disse ord: ’in Germania autem defossæ atque sub
terra id opus (ni. tela texere) agunt’, ligesom saadanne væverstuer
endnu bruges i Sydtyskland og Schweiz, hvor ordet tune (eller
dunk) betegner ’den Keller, das unterirdische Gemach, worin die
Weber ihre Werkstätte zu haben pflegen’.» Se flera av Fritzner
anförda citat. — Ordet »dynga» har visserligen i vårt språk samma
betydelse som »gödsel», men i det danska språket betyder »dynge»
endast »hop», »hög» i allmänhet, utan avseende på det, varav högen
består. Denna betydelse, vilken är den ursprungliga, torde ligga till
grund för det fornnordiska »dyngja», liksom det sydtyska »dunk»,
beroende därpå att en sådan underjordisk bostads över jorden synliga
del liknade en hög; uttrycket är således ej direkt beroende på det
material, varav denna översta del bestod. — Jfr sid. 23 här nedan, not 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
