- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguförsta delen /
31

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 2K 4

TESSINSKA KYRKOBYGGNADER.

31

gon sådan dekorativ utsmyckning, som arkitekten enligt
förslagsritningen, ursprungligen tänkt sig.

Samma fasadsystem tillämpade Tessin på 1670-talet
vid sin ombyggnad av Maria kyrkas sidoskepp i
Stockholm, ehuru med något livligare rytmik och kraftigare
stegring mot mitten (jfr. Svecia-bilden av Maria kyrka).
Kalmar-fasaden är onekligen en smula monoton i följd av
de tre mittfältens tämligen likmässiga betoning och
frånvaron av all strävan mot rytmisk djupverkan; här
framträder icke någon dominerande mitt axel. 1 sin helhet
framstår emellertid fasaden såsom den samlande och
avslutande leden i den stora byggnadskroppen, som i
gradvisa avsatser framträder ur det vertikala längdplanet; först
de rundade absiderna, så kyrkoskeppen, sedan hörntornen
och slutligen fasaden. (Jfr. fig. 6). Mellan alla dessa olika delar
bildas skarpa knän, betonade genom fördubblade pilastrar
och den genomgående gesimsens förkroppningar.
Avslutningslinjerna mångdubblas och den rytmiskt grupperade
byggnadsmassan får måleriskt liv och djup verkan. Trots
en anmärkningsvärd torrhet i själva formspråket, står
dock denna kyrka — jämte Fredrikskyrkan i Karlskrona
— närmare de italienska barockskapelserna än kanske
någon annan byggnad i Sverige.

Vi anförde redan i det föregående en gammal
uppgift från 1700-talet, enligt vilken Tessin skulle gestaltat
Kalmar dorakyrka efter förebilden av en kyrka i Bologna.
Detta påstående har upprepats av flera senare författare,
och Upmark preciserar det så till vida, att han antager^
att Tessins förebild »varit någon av de tre kyrkor, som
xxnåer 1600-talets förra del uppfördes därstädes av
Giovanni Antonio (bör vara: Ambrogio) Magenta: S. Pietro,
S. Silvatore och S. Paolo, och då särskildt den
sistnämnda, vilken i sin ordning kan föras tillbaka till
Vignolas berömda Gesu*kyrka i Kom».*) Något närmare
*) Upmark, Svensk byggnadskonst, sid. 185.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/21/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free