- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguförsta delen /
32

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

OSVALD SIRÉN.

ATS 21:4

stod för detta påstående lämnar författaren emellertid
icke. Det torde snarare få uppfattas såsom en förmodan
än såsom resultat av iakttagelser på platsen, ty någon
speciell likhet med Kalmarkyrkan förete icke de nämnda
skapelserna av barnabiter-munken Giov. Ambrogio Magenta.
S. Pietro, eller domen, är endast till ringa del Magentas
verk; den utgör en ombyggnad av en medeltida kyrka.
S. Salvatore och S. Paolo äro typiska salkyrkor med
tvärskepp, som knappast framträda över långskeppets bredd,
samt en liten kupol över korset. Skeppen äro på vanligt
sätt indelade med pilastrar och kolonner, mellan vilka
kapellen öppna sig; koren äro försedda med absid.
Byggnadernas plan och allmänna gruppering visa sålunda icke
någon principiell likhet med Kalmarkyrkan. — Aven i
avseende å yttre uppbyggnad ansluta sig dessa kyrkor
trohet till den romerska barockens allmänna schema; deras
fasader visa den typ, som här ovan flera gånger beskrivits.
Denna är dock mindre väl utpräglad på S. Paolo, där
fasaden är senare, utförd av Ercole Fichi, än på S.
Salvatore, där Magenta själv uppförde fasaden. Vill man
nödvändigtvis sammanställa någon av dessa Magentakyrkor
med Tessins skapelse, så skulle det då snarast kunna ske
i fråga om S. Salvatore. (Jfr fig. 10). Den visar en regelrätt
pilasterindela d barock fasad i två våningar, den övre med
tre, den nedre med fem fält, sammanbundna av liggande
voluter och krönt av en triangulär fronton. Men fälten
mellan pilastrarna äro annorlunda behandlade än i Kalmar,
och dessutom företer fasaden den karaktäristiska
stegringen mot mitten, som vi sakna på Kalmar domkyrka.
Någon sådan likhet, att den gåve skäl för antagandet, att
Bolognakyrkan utgjort Tessins inspirationskälla, kunna vi
icke spåra i de överensstämmelser, som verkligen existera,
bevisa endast, att de båda kyrkornas fasader tillhöra
samma stilgrupp, och inom denna kan man lätt finna
andra exempel, som visa närmare överensstämmelser med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/21/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free