Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - VII. Monnment och gravkistor i Svealand, mer eller mindre beroende av de beskrivna gravvårdarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 SUNE LINDQVIST. ATS 221 1
bilderna därtill i de på Öland och Gotland befintliga,
i kalksten utförda monumenten, vilkas material ju
särskilt lämpade sig för dylik bearbetning.1
De öländska relief arbetade eller eljest rikare utstyrda
stenarna hava emellertid ovan befunnits alla kunna med
större eller mindre sannolikhet uppfattas som delar av
kristna gravkistor. Det var nödvändigheten att kanthugga
o n dö
stenarna, som gjorde, att den lösare bergarten här valdes.
Den rikare djurornamentikens införande på de öländska
runstenarna kan därför tillskrivas den kristna kulturen.
Detsamma gäller beträffande Uppland.
Bland den uppländska rikare runstensornamentikens
första representanter finna vi det i fig. 49 visade
mönstret.2 Dess huvudbild, ett fyrfotadjur ■— med fyra synliga
ben — synes såsom jag nyss anfört närmast vara lånad
från i Västergötland och Rekarne utförda monument av
samma art som de öländska, om ock tillvaron av sådana
stenar som fig. 33 och 36 (vilka dock äro yngre än
anförda uppländska) betygar ett visst sammanhang även med
sistnämnda grupp.
Den rika djurornamentiken synes m. a. o. även i Uppland
följa den kristna kulturen i spåren, vilket väl överensstämmer
därmed, att Asmund själv förmodas ha varit missionsbiskop.3
Fyrfotadjuren å de äldsta ornerade uppländska
runstenarna bli inom sin provins den första påtagliga
återspeglingen av den gryende romanska tidens bekanta förkärlek
för samma fantastiska djurbilder, vara stenarna fig. 38, 39
och 45 lämna oss de utländska förebilderna mera
närstående exempel.
Det är intressant att jämföra tidpunkterna för
utförandet av ovan behandlade runstenar med »lejonbilder».
Av de skånska och danska dateras de flesta (W I: 1, IV: 9,
1 Anf. arb., sid. 20.
2 O. v. Friesen, anf. arb., sid. 19.
3 O. v. Friesen, anf. arb.» sid. 88.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
