Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - IX. De första kyrkorna i Rekarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 22: 1 DEN HELIGE ESKILS BISKOPSDÖME. 111
vidgades, flyttades dess pendant till den samtidigt
ombyggda tornbågen (fig. 59). Jäderstenen fig. 55 har på
samma sätt ingått i en liknande kyrka, varav delar eller
åtminstone materialet finnes i den nuvarande kyrkan på
samma plats.
Ytterligare må antydas, att inom Rekarne skogsbygd
åtminstone Husby och, å Peringskiölds tid, Stenkvista,
men sannolikt ännu några kyrkor bevarat delar av
likartade romanska anläggningar.
Det torde ej vara möjligt, att eljest inom
Södermanland påvisa någon trakt, där romanska kyrkor av denna
typ kunna påvisas eller ens förmodas hava funnits i
motsvarande antal. Stenskulpturer lika de ovan beskrivna i
Jäder, Hammarby, Tumbo och Torpa äro ej kända från
ytterligare någon enda kyrka inom hela Mälardalen. De
finna däremot, liksom hela byggnadstypen, sina bästa
motsvarigheter i Västergötland.l
De små romanska kyrkorna i Rekarne, delvis uppförda
redan vid 1100-talets början, bilda sålunda för sin tid en
inom Södermanland nära nog lika enastående stilgrupp,
som de minst ett halvt århundrade äldre gravkistorna inom
samma nejd bilda för sin tid.
Deras sammanhang med bekanta västgötska kyrkor av
samma ålder förmedlas av några Nerikeskyrkor.2
Studiet av de äldsta stenkyrkorna i Södermanland har
sålunda lett till ett resultat, analogt med det på
grundvalen av 1000-talets gravkistor vunna. Jag har m. a. o.
1 Jfr exv. den av E. Fischer 1 Sveriges Kyrkor, I: 1, beskrivna
Gösslonda kyrka i Kållands hd, vars äldsta delar där dateras till
omkr, år 1100, och som i sitt äldsta skick återgett det ovan beskrivna
Rekarneschemat.
2 Jfr ovan sid. 107, note; den vänstra gruppen å Strö-skulpturen,
Sveriges Kyrkor, I: fig. 95, äger en motsvarighet i Sköllersta kyrka.
Båda motiven äro ju i den romanska formvärlden ej sällsynta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>