Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - IX. De första kyrkorna i Rekarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTS 22: 1 DEN HELIGE ESKILS BISKOPSDÖME. 113
Den uppfattning av sockenindelningens högre ålder i
Rekarne än i övriga delar av Södermanland, som jag här
sökt stödja på arkeologisk väg, vore oriktig, om
kyrkoorganisationens tillkomst i Sverige är sådan, som d:r Sune
Ambrosiani framställt saken.1 Han anser, att den
kyrkliga organisationen införts i lagsaga efter lagsaga genom
rättshandlingar på tingen, och att man först där kunnat åtaga
sig de bördor, som organisationen av kyrkan och dess tjänst
krävde. Det vore frestande att här göra flera inkast
gentemot denna åsikt, men då jag därigenom skulle föras för
långt, nöjer jag mig med att påpeka, att Ambrosianis
uppfattning bl. a. stödes på uttalanden om kristfiandet
av Island och Norge. Beträffande Island motiveras
emellertid Alltingets beslut genom uttalandet av en
förhoppning, att på Island icke »som i andra land befolkningen
måtte råka i tvedräkt och utrotas av strider»
(Ambrosianis referat). Här och annorstädes få väl de på
landstingen fattade besluten om kristendomens antagande —
liksom i andra frågor långt senare riksdagsbeslut —
betraktas som senkomna bekräftelser på förändringar, som
praktiskt taget redan dessförinnan blivit vidtagna.
Ambrosianis uppfattning överensstämmer ej heller med den, som
Adam av Bremen och andra ägt om missionsarbetets
karaktär i Sverige, och som de flesta nutida historici
synas utgå ifrån såsom den riktiga. Jag hänvisar
närmast till den skildring av Tunastiftets karaktär, som
docenten Sv. Tunberg framlagt i samband med
behandlingen av det nedan (sid. 165) omnämnda
Florensdoku-mentet. Denna avhandling ger också, som jag hoppas,
nya stod för den sistnämnda åsiktens berättigande.
1 Studier öfver den Svenska kyrkans organisation och författning
vid 1100-talets midt (Kyrkohistorisk Årsskrift 1903, sid. 19 ff.).
8. — Antikv. Tidskrift 22: 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
