Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska Medeltidens Konsthistoria (4). Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 BIDRAG TrLL SVENSKA MEDELTIDENS KONSTHISTORIA. 153
en långvarig kamp med den romanska stilen, innan den,
mot slutet af 1200-talet, blir segervinnaren. På det
svenska fastlandet har man vida färre data till frågans
afgörande. Det gamla Estuna-hvalfvet1), antagligen från
år 1298, tillhör ännu icke gotiken, och år 1300 invigdes
Sko dominikaner-nunnors i rundbågsstil uppförda kyrka.
Man har särskildt betonat detta senare år, då man tagit
för gifvet, att kyrkans grundsten lades först efter 1297 års
klosterbrand, som Rhyzelius och efter honom
Kjellman-Göransson omtala. Huru det förhåller sig med branden
kan jag icke upplysa, men visst är, att klosterkyrkan var
till en del uppförd flera år tidigare. Att kyrkan icke
började byggas först år 1297 framgår redan temligen
säkert deraf, att vid kyrkomötet i Telge den 1 Augusti
1298 utfärdades af flera biskopar förmonsbref för dem,
som i denna kyrka förrättade sin gudstjenst2). Kyrkan
kunde således då begagnas, och man tycker, att i
pri-vilegii-brefven hade väl en sådan ömmande
omständighet som branden icke blifvit med tystnad förbigången.
Men här talas om ett hinder för begagnandet lika litet
som i privilegii-brefvet af den 15 Juni 12973).
Fullkomligt afgörande är för öfrigt erkebiskop Nils Allesons
uppgift i ett bref af den 25 November 13004), der han
väl anför, att han invigt kyrkan i slutet af Augusti
månad 1300, men att högaltaret förut blifvit invigdt af
framlidne Abo-biskopen Johan. Denne afled i utlandet
såsom utvald erkebiskop i Uppsala år 1291. Hans val
hade försiggått år 1289, och då hans efterträdare icke
gerna hade nämnt honom som endast biskop, såvida icke
kyrko-invigningen inträffat före erkebiskopsvalet, måste
äfven Sko högaltare hafva blifvit invigdt före 1289. Det
!) Antiqvarisk Tidskrift för Sverige 2: s. 383 f.
2) Diplomatarium Suecanum II. N:o 1242 f.
3) Dipl. Suec. II. N:o 1198.
4) Dipl. Suec. II. N:o 1331.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
