Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska Medeltidens Konsthistoria (4). Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 hans hildebrand. 4
blifver då sannolikast att förlägga altarevigningen
antingen till 1286, innan den ny vordne biskopen öfverflyttat
till sitt stift, eller till år 1288, då man vet att han
vistades någon tid i Sverige1). Att nunnorna skulle vända
sig till honom med uppdrag att inviga deras kyrka, var
ganska naturligt, ty han var, innan han blef biskop
i Abo, dominikanerprior i Sigtuna. Klosterkyrkan i Sko
tillhör således icke århundradets tre sista år, utan
troligtvis dess näst sista decennium. När man dessutom
i valet af den romanska stilen lätteligen kunnat
mottaga intryck af det närliggande Sigtunas romanska
kyrkor, bevisar detta fall väl, att man ännu inemot år 1300
använde den romanska stilen, men svårligen att denna
ännu herrskade i full lifskraft.
Långt tidigare hade för öfrigt den götiska konsten
vunnit insteg i landet. Ar 1289 uppgjordes kontraktet
med Etienne de Bonneuil om uppförande af Uppsalas
götiska domkyrka. Men detta är visserligen icke det
första exemplet på det svenska fastlandet. Redan före
1250 fortsatte man den äldsta romanska delen af
Linköpings domkyrka i götisk stil. Vid den tiden, heter
det, voro alla stiftets kyrkor färdigbygda2). Man skulle
på grund deraf kunna förmoda, att den romanska stilen
inom detta stift spelt ut sin rol redan vid midten af
1200-talet, så vida man icke måste antaga, att den
äldre stilen, när nybyggnad af någon anledning förekom,
med förkärlek bibehölls. Emellertid må det anmärkas,
att Wreta klosterkyrka, som år 1248 hade börjat
nybyggas efter en klosterbrand, och som invigdes år 1289,
är bygd i öfvergångsstil3). Det tyckes på grund häraf,
!) Jfr Diplomatarium Suecanum II. N:o 965.
2) Dipl. Suec. I. N:o 354, ett bref af den 20 Dec. 1247, utfärdadt
af påflige legaten Wilhelm af Sabina.
3) Diplomatarium Suecanum. I. N:o 356. — Brunius,
Konstanteckningar, s. 259.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
