Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
LEOPOLD FREDRIK LEFFLER.
17
bero uppenbarligen därpå, att tillvaron af en fda,
konjunktion æn med betydelsen om blifvit förbisedd. Ännu
på 2 andra ställen, om hvilka mer straxt i det följande,
har B ensamt æn som konjunktion, där Thorsen insatt
um inom klämmer efter æn1). I glossaret till Schlyters
upplaga af Skåne-Lagen (Lund 1859) har det på dessa
senare ställen förekommande æn blifvit riktigt
uppfattadt. Det säges nämligen, att där »omissa v. um, quam
habet textus,» — d. v. s. handskrift A — »v. æn accipit
hane significationem . . .» Anledningen till att i Thorsens
upplaga æn um blifvit insatt i st. f. ensamt æn är
troligen den, att æn um i B, liksom i A, är mycket
allmänt förekommande.
I handskrift A af Sk. Kr. förekommer nämligen,
såsom redan blifvit antydt, sällan ensamt um som
konjunktion utan oftast æn um, som träffas omkring 29
gånger2), dels (5 gånger) i flockarnes början, t. ex. Æn um
man plöghær . . . (5), Æn um mislekin warpær . . (11), dels
inuti flocktexten, t/ex. æn um wighya scal. pa sculu.. (l),
æn um han dyl . witt. . (4). Helt naturligt faller sig att
öfversatta detta æn um med men om. En närmare
1) På intet af dessa ställen har dock æn »med udeladt um»
betydelsen af »om end», såsom Lund förmodar (Se Det ældste danske
skrift-sprogs ordförråd. Ordbog til de gamle danske landskabslove .... [Ordb.]
Af G. F. V. Lund. Købh. 1877. S. 173.). Denna betydelse än om, d. v. s.
om också, tillkommer för öfrigt, så vidt jag kunnat finna, icke ens æn
um någonstädes. Endast en gång, nämligen i flock 5, där det heter i A:
æn um af hanum repæs . pa haui fore giort æruape sino . æn um han
sape sæp sinni. — om det första æn um se straxt i det följande —, skulle
man med något skäl kunna tolka dessa senare gången förekommande æn
um så. Men den riktiga tolkningen är säkerligen denna: . . foregiort
æruape sino, æn, um han sape, sæp sinni: hafva förgjort sitt arbete men
(el. och) sin säd, om han sådde. Denna tolkning stödes af en mängd
andra handskrifters (»DEFHKLMQRT &c») oc um i st. f. æn um, samt
några yngre handskrifters: oc sæth sine, vm han hawir saat. — B har på
första stället æn af hanum ... i st. f< æn um ... . (jfr s. 223 här).
2) Den gång ej medräknad, som ofvan i n. x) afhandlats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
