Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
LEOPOLD FREDRIK LEFFLER.
53
1643 års lagförslag1), t. ex. Thing Måla Rätt 8: 7: . ., än
ther någon skiähl är till, 14: 22: . ., än the willia komma ..,
15: 4, 16: . ., änn hon ... är, 22: 5: . ., än ey lööser ..,
22: 7: . ., än the någon hafwa, 22: 10: . ., än huusbonden
... är; . ., änn han är hemma. Oaktadt detta ganska
vanliga bruk af än är det föga troligt, att formen vid
denna tid ännu lefde i talspråket. Det sannolikaste
synes mig vara, att man sträfvat att efterbilda det från
Stads- och Landslagen välkända lagspråket så mycket
som möjligt, och därvid, bland andra gamla former,
nyttjat det ålderdomliga än, om, hvars betydelse måste
vara en hvar välbekant på grund af dess allmänna
förekomst i de gällande lagarne och dess bruk därstädes i
samma läge som och omväxlande med om. Formen än
för om hade förmodligen för 1600-talets svenskar en lika
ålderdomlig och vördnadsvärd klang som en mängd
forn-former, för länge, länge sedan försvunna ur talspråket, i
vår bibel ha för oss, utan att därför vara obegripliga. ■—
Att särskildt 1643 års lagförslag i många fall slafviskt
efterbildat det gamla lagspråket2) framgår af sådana där
förekommande former som ofmyckit, taki (l=tage)o.s.v.—
I Konung Karl den niondes lagförslag3) från 1600-talets
första början är äfven än i betydelsen om allmänt
förekommande, t. ex. s. 94, 112, 113, 119 (3 gånger), 120,
157 o. s. v. I flere fall äro emellertid där Lands- och
Stads-lagarnes ordalag alldeles afskrifna; t. ex. s. 118
Nu än man zoill Konu festa (= MELL., Kr. LL., MESL.
*) Tryckt i Åtgärder för lagförbättring 1633—1665. Af C. J.
Wahlberg. I. Upsala 1877. I Upsala Universitets Årsskrift.
Festskrifter 1877.
2) Detta hindrar dock ej, att nya germanismer inkommit, såsom
20: 3: så fiärran thet icke skieer (efterbildning af det tyska so fem).
3) Tryckt i Handlingar rörande Sveriges Historia.....utg. af Kongl.
Biks-Archvet. 2:a Serien. Stockh. 1864. Lagförslaget anföres ofvan efter
sidorna i detta verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
