Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 6: 2
OM RÖKSTENEN.
9
räta vinkeln obetydligt trubbig, hvilket i förening där-
med att korsets höjd mellan de båda högra armarnes
ändpunkter är ej obetydligt mindre än dess bredd mellan
de båda undre armarnes ändpunkter synes gifva åt detta
kors karaktären af ett liggande kors. Bristen på ut-
rymme skulle då möjligen kunna hafva föranledt, att de
båda sidokorsen fått en oriktig form1). Men allt detta
är för osäkert, för att något får byggas på sådan grund2).
Man gör väl därför rättast uti att lemna frågan om kor-
sens liggande eller stående läge alldeles å sido och endast
fasthålla därvid, att det bör vara tillåtet att läsa topp-
korsen på det ena, baksidans kors på det andra af de a
sidan 6 angifna sätten, enär det ena icke mer än det
andra kan anses vara för korsen väsentligt.
Jag öfvergår nu till toppkorsens läsning. Om man
1) I alla händelser har bristen på utrymme å baksidan föranledt,
att dennas kors fått en form, som afviker från toppkorsens ursprung-
ligare form.
2) Jag kan här tillägga, att jag från herr kyrkoherden J. M.
F. Ullman i Kök — hos hvilken jag, med anledning af ofvan på-
pekade olikhet i de båda teckningarna af Rökstenens kors, anhållit
om upplysningar — i benäget bref af 14/6 1878 erhållit följande ut-
låtande, hvilket grundar sig på en af stud. K. A. Hagson företagen
undersökning af stenen: »Hvad de »korsformacle figurerna» å öfversta
delen af stenens bakre bredsida vidkommer, så tyckas de vara bäst
återgifna i träsnitten vid slutet af prof. Bugges afhandling, utom i
det afseendet att »korsens» armar der synas väl mycket raka — hos
Stephens deremot väl mycket krökta —, men sjelfva vinklarne stämma
hos Bugge bäst öfverens med originalets. Så har den venstra (och
nedersta) figuren den öfre och nedre vertikalvinkeln något spetsig, den
venstra och den högra i följd deraf något trubbig, men den mellersta
figurens vinklar äro alla i det närmaste räta, hvilket äfven är för-
hållandet med den högra figuren. Det ser nemligen ut, som om det
varit runristarens mening, att äfven här åstadkomma räta vinklar, men
skall man likväl skilja mellan spetsiga och trubbiga, så måste den
öfre och nedre vertikalvinkeln anses för något litet spetsig, den högra
och venstra således för något litet trubbig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
