Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 K. F. SÖDERWALL. ATS 6: 4
har viperporva. På samma gång vi erkänna, att detta
ord gifver god mening, vilja vi dock påpeka, att en
ändring till nyt thorva, såsom kommande den tryckta
textens läsart närmare, möjligen är mera befogad. Om
nyt, nyttjande, bruk, se Schlyters Ordbok s. *466; ordet
förekommer i denna betydelse äfven Bonav. 123, Birg.
III 285, Vadst. Kl. R. 57.
S. 79 (194; 86) är aldrei fridhren stia godhr at han
hauer iu skadhan som liutär; Landtmanson och Geete
ändra iu till ei, en ändring, som dock är obehöflig, då
iu (io) i betydelsen: icke, ju icke, är vanligt i bisatser
efter nekande hufvudsats; t. ex. ey är gest swa argh at
hosbonden skal io hawa til forna G. Ordspr. 757; är al-
dregh swa litin bön at gudh wil ioo gifwa thik ff or hona
lön Själ. Tr. 165; o. s. v. Möjligt är dock, att iu är
ändring af en afskrifvare och att urskriften haft e eller
ä, som i Svenska medeltidsskrifter ej är ovanligt i denna
användning; sålunda träffas det just i ofvan anförda ut-
tryck sådant som det på annat ställe förekommer: fridhin
är ey swa godh at han hawer ä skadhan ther han fåår
G. Ordspr. 706.
S. 80 (199; 86) hua som blöt kiöt hauer, han hauer
got nänne ok litla makt til äruodhe ok härd ting. Då
nänne, som väl skulle betyda det samma som nänna,
mod, raskhet, här ej synes passa, torde detta ställe på
något sätt böra ändras. Landtmansson och Geete in-
sätta framför got ett ei. Uttrycken hos Egidius, från
hvilken de efter Aristoteles citerade orden närmast äro
hämtade, visa, att den rättelse, som här är nödig, är
den af nänne till näme, fattningsgåfva, förstånd; i Egidii
skrift: De regimine principum läses nämligen: molles
eames aptos mente dicimus III. ui 3; habentes eames
molles sunt aptiores ad intellig endum, sed ut plurimum
sunt inepti ad pugnandum III ui 9. Samma yttrande
anföres äfven i det nyss omtalade bibelverket: sigher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
