Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hufvudringar af detta slag kallas i vår medeltids
urkunder kransar.
I utlandet, t. ex. i Frankrike, uppkom redan under
1300-talet en sed för männen, att pryda sina
hufvudbonader å framsidan med ett dyrbart smycke, från
hvilket en fjäder lyfte sig högt öfver hufvudet. I det nämnda
landet hade under 1200-talet en rätt stor enkelhet rådt
uti klädseln, åtminstone i lekmännens, men det dröjde ej
länge, innan begäret efter prydnader åter grep omkring
sig. Mot slutet af 1200-talet var det burgundiska hofvet
tongifvande inom modets verld, och vid detta hof slösade
man med smycken till den grad, att de måste kallas
mera granna än vackra. I den hårprydnad, som den hel.
Jöran bär, finnes dock intet, som kan anses innebära en
öfverdrift åt ett betänkligt håll. Kransen är helt enkel,
bandformig. Antagligen skall den förställas bestå af guld,
mot hvars jämna yta de många stenarne bildade ett
behagligt afbrott. De högt svajande fjädrarne taga sig bra
ut, äfven om man kan tycka, att de hade behöft en
bredare bas än ett smalt band.
Den hjelm, som helgonet bär, kallades på franska
salade och detta namn vann burskap utom Frankrikes
gränser. Huruvida Sveriges medeltidsspråk egde någon
särskild benämning för denna hjelmform, känner jag
dessvärre icke. Det är en ovanligt rikt utstyrd salade som
pl. I visar visar oss. En enklare form har jag återgifvit,
fig. 2. På k. Erik XIV:s tid togo Svenskarne i
Trondhjems domkyrka den hjelm och de sporrar, som uppgåfvos
tillhöra Norges nationalhelgon, konung Olof. Sporrarne
äro försedda med mycket långa pikar, som i den yttre
ändan omsluta en stjerna med långa strålar. På dessa
sporrar äro fästa i stort antal krönta S, hvilka antagligen
skola tolkas som sanctus rex, den helige konungen;
bokstäfverna äro af samma metall som sporrarne och
antagligen tillkomna på samma gång som de. Pikarnes längd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
