Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjunde delen / 16 (1864-1924) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

göra dem ytterst obeqväma för en strid till fots, och i
en sådan var det som k. Olof föll. De hafva dessutom
en form, som ej användes på 1000-talet, De äro
uppenbarligen tillkomna mycket senare, på 1400-talet, och
tillkomna för att bedraga allmänheten. Hjelmen, den fig.
2 afbildade, har likaledes en form, som var på k. Olofs
tid fullkomligt okänd, ty saladen tillhör 1400-talet, äfven
om den i vestra Europa började uppträda mot slutet af
det föregående århundradet.

För medeltidens riddare var det naturligtvis ytterst
vigtigt att på ett tillfredställande sätt skydda hufvudet,

Fig. 2.

som var utsatt för anfall med pilar och spjut, svärd och
klubbor. För att vinna det erforderliga skyddet användes
under tidernas lopp olika metoder.

Under vår medeltids början lät man, i
öfverensstämmelse med utlandets sed, den kroppen omslutande
ringbrynjan fortsätta uppåt, så att hon omslöt halsen, hela
hufvudet, hakan och hjessan. Denna senare skyddades
dessutom ofta af en stålhufva, upptill spetsig eller jämnt
rundad samt ofta försedd med ett nedåt gående utsprång,
som täckte näsan och derföre i Norden kallades näsborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>