Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 8: 2
BEOVULFSQVÄDET.
27
Vedergeâtas. Riket heter Gedta land, Vedera land, men en
gång äfven Vedermearc (298). Som det geatiska
konungahuset intet slägtnamn eger, förekommer det icke heller,
att folket är benämdt efter detsamma (jfr dock ofvan
s. 21 n. 3.)
Med undantag af fyra äldre författare, Kemble, Leo,
Grundtvig och Schaldemose, samt en nyare, Haigh1, hafva,
så vidt jag vet2, alle, som på ett eller annat sätt
sysselsatt sig med Beovulfsdikten, uti dess Geåtas sett
forntidens Gaïdar. Grundtvig uttalar sin ovisshet om, hvar
dessa Götar rätteligen äro att söka. Alle andre, Ettmuller,
Thorpe, Grein, Heyne, Wolzogen m. fl. saint hela raden
af kommentatorer, för att nu ej tala om de historiske
författare, som omnämnt Beovulfsqvädet och dess uppgifter,
finna dem uti Vest- och Östgötar, med ett ord uti vår
historias Götar. Denna åsigt är nu obestridt herskande;
jag kommer derför att sysselsätta mig egentligen endast
med den.
Förenämnda åsigt grundar sig väl i främsta rummet
på sjelfva namnet. Det angelsaksiska Geåtas är
ögonskenligen det nordiska Gautar. Men knappt mindre har en
annan omständighet bidragit att stadga densamma, den
nämligen att i dikten omtalas strider mellan Svenskarne
och Geaterna. Det hör ju till något af det första, vi få
lara om vårt land och folk, att de, såsom det heter, äro
sammankomna af Svea och Göta. Och striden mellan
Svear och Götar upptager uti historien om vår äldre
1 Haighs arbete The Anglo-Saxon Sagas känner jag endast genom
andre. — Beovulfs förste utgifvare Thorkelin, har äfven uttalat en
annan åsigt än den sedan allmänna. Han gjorde Geaterna till Danskar.
Jag har emellertid ej ansett mig behöfva taga vidare notis om hans
upplaga.
2 Såsom jag i Inledningen nämnde, har jag ej haft tillfälle att
se Wackerbardt, Simrock eller Arnold. I denna punkt stämma de
dock med den vanliga uppfattningen. — Dahlman, Forschungen zur
Geschichte Dänemarks, har jag ansett mig kunna lemna obeaktad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
