Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 8: 2
BEOVULFSÖVÄDET.
37
detta resultat stämmer i sjelfva verket allt hvad vi uti
dikten i öfrigt inhemta om Geaterna. Vi skola finna det,
när vi hinna till det positiva svaret på denna fråga, hvilka
de äro. Innan jag tager itu dermed, vill jag emellertid
med ännu ett par skäl öka tyngden af den bevisning,
som blifvit förebragt, visserligen icke derför att jag anser
det egentligen behöfligt utan snarast för att ej förbigå
något, som hör till saken.
Af öfversigten här framför synes, att Geaterna gjorde
härnadståg till Frisland och Frankiska riket, och att de
betrakta Frankerna jämte Svenskarne såsom sina
hufvud-fiender. Men kunna vi, som känna landets belägenhet
och dess inbyggares historia, rätt gerna tro, att det är
Vestgötarne, som ega sådana förbindelser? Och låter det
icke märkvärdigt för våra öron att höra en Vestgöte
uttala farhogor för, att landet skall hemsökas med krig af
Merovingerna?
En annan omständighet är i ännu högre grad egnad
att väcka tvifvelsmål rörande den förmenta identiteten
af Geaterna och Götarne. Det är den, att qvädet om
Götafolket och dess hjelte är skrifven af en anglisk skald
i England.
Sagan om Beovulf måste tydligen hafva uppstått hos
det folk, hvars hjelte han var. Men huru har sagan
kommit från Götaland till England? Och huru har en anglisk
skald kunnat förmå sig att om ett främmande folk och
dess män skrifva den digt, som vi nu ega? Man har
gjort sig åtskillig möda att förklara detta, men med ringa
framgång. Någon utflyttning från Götaland till England
har icke egt rum, men utan en större sådan utflyttning
är sagans vandring till den stora ön i vester icke gerna
tänkbar. När skalden fattade henne i pennan, hvilket
måste ha skett i början eller senast i midten af 700-talet,
har han tagit henne från folket. Men att hon i England
ursprungligen icke varit en folkegendom hos något annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
