Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 8: 2
BEOYULFSQVÄDET.
43
En märkvärdig illustration till Beovulfssagans
politiska geografi beträffande Danmark erbjuder för öfrigt
berättelsen om Ottars resa från slutet af 800-talet. Det
heter nämligen der, att han, »seglande ut från
Sciringes-heal vid Kristianiafjorden, behöfde 5 dygn för att komma
till Hedeby (i Slesvig), hvilket ligger mellan Vender,
Saksar och Angier och hör till Danskarne. På resan dit
hade han Danmark på babord och på styrbord under tre
dagar öppna sjön, men under de två sista dagarne
Gotland (d. ä. Jutland), Sillende (d. ä. S. Jutland) och många
öar». Vidare tillägger han, »att han under dessa två dagar
hade de öar, som tillhöra Danmark, på babord» (And
hym wæs ba twegen dagas, on bœt bæc-bord, pa igland,
pe in Denemearce hyr ah: cap. 19, Bosworth, King Alfred,
s. 21). Denna sista uppgift är märkvärdig. Man vore
frestad att säga, att enligt denna framställning det danska
riket ännu vid slutet af 800-talet omfattade utom sydv.
Sverige (Halland och Skåne) blott några af de danska
öarna (de öster om Stora Belt liggande, Seland, Laaland,
Langeland och Falster: se Wulfstens resa: Ibid. cap. 20,
s. 21) samt Slesvig. Jutland och återstoden af öarna
hörde icke dit. Härpå vill jag nu ej hålla, oaktadt — jag
anmärker det i förbigående — kung Alfreds geografiska
beskrifning af Danmark, ibid. cap. 12, såsom angifvande
blott de etnografiska förhållandena icke kan anföras till
bevis för ett motsatt förhållande. Säkert är emellertid, att
Ottar härmed angifvit en åtskilnad mellan Jutland och
vissa öar å ena sidan samt Danmark med återstoden af
öarna å andra, hvilken just motsvarar de politiskt
geografiska förhållanden, som existerat på Beovulfs tid, d. v. s.
under 500-talet. Anmärknings vis erinrar jag för öfrigt
ännu en gång om det kända förhållandet med konung
Valdemars Jydske Lov och dess territoriela omfattning.
Ett inkast af annat slag mot identifieringen af Geater
och Jutar är det, som skulle kunna hemtas af det i dikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
