Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 8: 2
BEOVULFSQVADET.
53
språket. Jotas är det yngre namnet och det har
småningom undanträngt Geåtas. som är det äldre.
Utom i litteraturen från konung Alfreds tid, såsom
vi nu sett, samt uti Beovulf, förekommer i tvenne andra
texter af gammalt datum åtminstone spår utaf detta
be-nämningssätt. Britten Nennius, som skref i början af
nionde århundradet, upptager såsom den förste uti den
långa ättraden till Hengist och Hors Geat (Monum. hist.
Britt. I, p. 62). Man misstager sig, då man förklarar detta
af Odins tillnamn Gautr i den nordiska poesien.
Liksom vi uti ifrågavarande stamtafla hos Beda läsa Victgilse,
Vitta och Veda, blott emedan folket kallades Viter, så är
äfven Geat folkets namn uti en eponymos. Ett analogon
hafva vi i Yngl.-Sagan (kapp. 38, 20), der Göt och Dan
sättas såsom de förste konungarne öfver Götar och Daner. —
Den andra text, hvarest vi se ett minne utaf denna äldre
benämning på Jutarne, står uti en samling af Edvard
Bekännarens lagar, der det heter: Guti vero similiter, cum
veniunt, suscipi debent et protegi in regno isto––––—
Ita constituit optimus Ina rex Anglorum (Schmid, Die
Ge-setze der Angelsachsen, 2:te Aufl., s. 512). Denna text
härrör visserligen från en jämförelsevis mycket sen ticj,
Edvard Bekännarens eller möjligen en ännu senare; jag
håller dock före att namnet Guti liksom sjelfva
bestämmelsen förskrifver sig från konung Inas Iag och alltså
utgör en erinran om den äldre tidens benämningssätt.
Det gamla lagstadgandets Geåtas har på latin återgifvits
med Guti.
Det återstår nu endast att undanrödja den konflikt,
som synes råda mellan textgranskningens resultat rörande
namnet Geåtas samt filologien och dess fordringar. Detta
låter sig lyckligtvis äfven göra utan minsta svårighet.
Konflikten är nämligen endast skenbar. Han bilägges genom
att helt enkelt hålla textgranskningen och filologien hvar
för sig inom sina behöriga gränser. Texterna lara oss,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
