Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vår i Lappland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händer där muskler och ådror tala ett språk, som
ger en samma njutning man erfar som då man
betraktar en vackert gjord karta med floder och
berg och landkonturer! Dessa aristokratiska
vrister, de små fötterna, vilkas vackra modellering
man känner genom bandsko och hö. De smärta
midjorna och hela staturen, danad för
ödemarkslivet. Dessa människor i miniatyr, modellerade
liksom i mörkt elfenben, nött till skönhet genom
ständigt bruk, utan kantigheter och med stålets
elasticitet äro för vackra för att vi skulle kunna
undvara dem. Låt oss skydda dem — eller bättre
— lämnom dem i fred.
Jag lyssnar till deras språk och förstår bara
två ord: maaherra, landshövdingen, och
disponenti. Dessa båda ord ha lapponiserats och ha
vunnit burskap som inhemska, fast det ena är
finsksvenskt öch det andra svensklatin.
Disponenten och vår vän den finsktalande ingenjören
inleda ett
etnografiskt-historiskt-filosofiskt-moraliskt samtal med Sarri. Bakom Sarri ligger gubben
Huuva, vargars och björnars baneman, och röker
finska blader ur sin norska pipa. Hans blick är
full av lugn. Han leker med en liten knappt tvåårig
vildman, som får blåsa ut stickan, då Huuva tänt
sin pipa, alldeles som mina egna ungar fått göra.
Han ger en blick som har något av förtörnad gud
i sig åt någon hund, som då och då tränger sig
under hans arm, ty bakom hans renfäll är en
utgång under tältfilten. Till höger om mig sitter
en ung lapp, ur vars tobakspung jag fyller min
pipa, och till höger om honom sysslar kåtans äldsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
