Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stuga och hål i mellanväggen försedda kistorna, hvilka vanligen, i
motsats till alla öfriga stenkammargrafvar, äro nedgräfda i jorden
(jfr fig. 5 9), så att väggstenarnes öfverkanter stå i jämnhöjd med den
ursprungliga jordytan. Dessa grafvar komma därför vanligen i dagen
på sådant sätt, att högen blir bortodlad, hvarefter plogen en vacker
dag stöter mot kistans hällar.
Fig. 16. Plan af hällkista vid Backa i Varnhems sn, Vestergötland.
a. b. c.
Fig. 17. Gafvelhällar i hällkistor: a till fig. 16, b vid Herrljunga i
Vestergötland, c vid Röd, Lommelands sn, Bohuslän.
Fig. 16, 17 efter Montelius, Orienten och Europa.
Hällkistorna, såsom den yngsta formen af stenålderns
graf-kammare, hafva också vida större utbredning inom vårt land än de
tidigare formerna. De äro kända från Götalands alla provinser (äfven
från Gotland och Öland), ehuru vida talrikare från de vestra.
Dessutom finnas de i sydvestra Värmland och i Nerike.
Hällkistorna med hål i gafvelväggen hafva en mycket
begränsad utbredning. De allra flesta äro anträffade i mellersta
Vestergötland, dessutom en i nordligaste Halland (Lindome sn), en i
nordligaste Bohuslän (Lommelands sn), en i Östergötland (Vretaklosters
sn) och en i Nerike (Kumla sn).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
