Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
fotkedja1 (fig. 20). En del små rosen på Gotland från äldre
järnåldern ha en dylik stenring på flere meters afstånd från kanten,
med slät mark emellan; en sådan kan man lämpligen benämna
ytterring. Några dylika grafvar ses å fig. 21.
Aflånga högar (ovala eller mycket långsträckta med afrundade
ändar) förekomma åtminstone i Bohuslän, där de synas tillhöra slutet
af äldre järnåldern (fig. 2o).2 På Öland finnas från en ännu något
äldre tid fyrsidiga, jordblandade
rosen med kanterna utmärkta af större
stenar, och stundom med högre
stenar i hörnen.
Om järnåldersgrafhögarnes inre
anordning måste vi här fatta oss
kort. När de innesluta brändt lik,
äro brandresterna utströdda på den
ursprungliga marken (stundom har
själfva bålet stått på platsen); på
sin höjd har man gräft en liten grop
i midten för en urna med de större
benbitarne. Öfver detta brandlager
är högen eller röset sedan uppkastad.
Täcker högen ett obrändt lik, 3
så finner man resterna af detta
antingen på den ursprungliga markens
nivå eller ock i en gräfd grop. I
vissa trakter, särskildt på Gotland
och Öland, var det äfven under
järnåldern, åtminstone under dess äldre
del, sed att lägga liket i en
hällkista (fig. 63, någon gång en kista
med murlagda sidor) eller att åtminstone täcka ’det med en rad af häk
lar. Är grafven mer eller mindre skadad och utplundrad, så ser
man nu ofta denna hällkista liggande i öppen dag i högens midt.
1 R«na undantagsfall äro tydligen en hög af 11 m. diameter vid
Dukarfve i Linde sn, Gotland, som haft fotrand af tillhuggna sandstensblock,
samt en hög vid Kroks i Lokrume sn på samma ö, som varit kantad med
en krets af stående kalkstenshällar med tillformad öfverkant.
’ Från södra Östergötland och Småland omtalas smärre aflånga graf-
högar med en sänka längs ena långsidan, hvilka af folket benämnas ipest-
grafvar». Huru med dessa egentligen förhåller sig, är ännu ej undersökt.
8 Ungefär vid tiden för Kristi födelse uppträder jordandet åter i
Norden och förekommer sedan jämsides med likbränningen under hela
återstoden af järnåldern.
Fig. a i. Rosen och stensättningar
i Tingstäde sn, Gotland.
Efter plan af Wennersten i Ant-top.arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
