Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
På Gotland begagnades äfven under en viss kortare del af
järnåldern små hällkistor för brända likrester. Dessa kistor ser
man ibland i små rosen, oftare dock i jämn mark, hvarom mera
sedan.
I den yngre järnålderns grafhögar med obrändt lik finnter man
stundom rester af en timrad träkammare eller en spikad träkista.
Sådana äro särskildt iakttagna på Björkö, där de också förekomma
under flat mark.
Också i järnålderns grafhögar förekommer tämligen ofta en
eller annan s. k. sekundär begrafning anbragt ofvanpå den
ursprungliga eller efter dess undanskjutande.
3. Stenkummel.
Redan vid gånggrifter och hällkistor förekommer det någon
gång i sådana trakter, där det finnes bättre tillgång på sten än på
jord, att den omgifvande högen består af uteslutande sten utan
jord-fyllnad. Då under bronsåldern högen utvecklade sig till det
egentliga grafmonumentet, blef i de flesta af våra landskap (utom i Skånes
kusttrakter och i sydligaste Halland, där dock äfven nu ifrågavarande
grafform ej alldeles felas), denna hög i regel uppförd endast af sten.
Detta var så mycket naturligare, som man i allmänhet anlade denna
tids grafvar uppe på bergshöjder. Dessa jordfria, »nakna» stenrösen
hafva våra fornforskare sedan länge vant sig att kalla stenkummel,
med upptagande af ett fornnordiskt ord kuml eller kumbl, som dock
troligen i forntiden ej hade en så specialiserad betydelse, utan
betydde grafröse eller grafvård i allmänhet.. Af den nutida
allmogen kallas dessa jordfria stenkummel i Bohuslän russ, i södra
Sverige ror.
De finnas särskildt i våra kustlandskap (ända uppåt
Ångermanland); i de inre landsdelarne ligga de i synnerhet nära sjöar och
vattendrag. Man har ofta anmärkt, att de äro lagda på platser med
vidsträckt utsikt öfver haf eller sjö. Hvilken tidsålder de i hvarje
särskildt fall tillhöra, är svårt att afgöra, då de lättare än de
jord-blandade rösena varit åtkomliga för plundring, hvarför de i
allmänhet äro sedan gammalt upprifna, och då väta och luft här haft fritt
tillträde att så småningom upplösa de en gång nedlagda
metallföremålen. Dock har man i olika trakter (t. o. m. i vestra Finland)
funnit bronsåldersfynd i sådana kummel, men det saknas ej heller
vittnesbörd om att denna grafform, åtminstone i mellersta Sverige,
varit brukad ännu långt fram på järnåldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
