Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till gengäld i källan en slant eller något annat föremål af ringa
värde. Äfven dans och lekar bruka anordnas vid dessa tillfallen.
Dylika offerkällor finnas i talrik mängd öfverallt i vårt land;
och det vore af stort värde att fa förteckningar öfver dem jämte
beskrifningar på de bruk som förekommit vid dem. Till de mest
bekanta höra Svinngarns källa i närheten af Enköping och
Ugglevikskällan invid Stockholm. I en källa kallad Barnabrunnarne i
Tolgs socken nära Växiö, där man brukat offra för sjuka barn,
hittades för ett par år sedan vid gräfning bortåt 6,000 mynt från
Magnus Erikssons till Oscar II:s tid förutom en del knappar, nålar,
ett par glasögon m. m. dylikt. Äfven stenyxor ha någon gång
hittats i offerkällor, och det är äfven af andra synpunkter sannolikt,
att källoffren ytterst härstamma från denna aflägsna kulturperiod.
Mindre spår har man i vår tid af en tredje urgammal offersed:
trädkulten. Dock omtalas ännu här och där heliga (»vårdbundna»)
träd samt offerlundar, hvilka man i det längsta dragit sig för att
hugga ned, och böra sådana uppgifter alltid antecknas.
3. »Domareringar». »Odens flisor».
Med namnet »domareringar» betecknar folket ett slags
stensättningar, bestående af några större stenar, som ligga i en krets
med jämna, rätt stora mellanrum. Stenarnes antal är oftast 9 (så
fig. 51, där dock en sten är i nyare tid borttagen) eller 12, dock
Fig. 51. Domarering i Källby sn, Vestergötland.
förekomma äfven andra tal, dels färre, 6—8, dels så många som
24 (så de präktiga ovala stenkretsarne vid Askeberga i Vads sn,
Vestergötland, och vid Nässja i Vadstenatrakten); ja, t. o. m. 30
lära förekomma. Någon gång finnes äfven en sten i midten. I
vissa trakter, såsom på Öland, Gotland och i Östergötland, brukar
hvar och en af de stora stenar, som bilda domareringen, stundom
vara lagd på tre smärre för att ej sjunka ned i jorden.
Dessa stensättningar äro ej grafvar, på sin höjd finner man
vid gräfning litet kol här och där inom dem.1 Däremot har man
* Det kan dock nog finnas grafvar, som till det yttre äro sv&ra att
skilja fråu domareringarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
